Anmärkning <itemDescription> |
-
"Predikstolen är kyrkans praktfullaste inredningsföremål och har dessutom en intressant historia. Den är nu blåmålad och försedd med rika, efter restaureringen tyvärr alltför hårda förgyllningar. Ljudtaket krönes av en stor glob med Carl XI:s dubbelmonogram, förgyllda stjärnor och högst upp en kunglig krona. Predikstolen är otvivelaktigt ett förnämligt konstverk, vars verkan dock i någon mån försv...
Visa hela
"Predikstolen är kyrkans praktfullaste inredningsföremål och har dessutom en intressant historia. Den är nu blåmålad och försedd med rika, efter restaureringen tyvärr alltför hårda förgyllningar. Ljudtaket krönes av en stor glob med Carl XI:s dubbelmonogram, förgyllda stjärnor och högst upp en kunglig krona. Predikstolen är otvivelaktigt ett förnämligt konstverk, vars verkan dock i någon mån försvagas genom den okänsliga färgbehandlingen från den sista restaureringen och genom att ljudtaket till följd av kyrkorummets tämligen ringa höjd måste placeras alltför nära inpå korgen. Detta förhållande väcker den misstanken, att predikstolen ursprungligen gjorts för någon annan kyrka än Stigtomta. Så är också fallet. Den skänktes till kyrkan år 1808 av medicinalrådet, professor m.m. Lars Christian Tingstadius, vars initialer läsas i solen i predikstolens fond, ägare till Vik i Stigtomta och broder till dåvarande biskopen i Strängnäs stift. Om gåvan säges i sockenstämmsprotokollet: 'Gav ordföranden tillkänna, att sedan sista sammankomsten hade en prydlig predikstol, som förut tillhört den nedrivna Kongl. artillerikyrkan, blivit hit förärad ---'. Härav erfares, att predikstolen förut tillhört Svea artilleriregementes kyrka i Stockholm, en korsvirkesbyggnad, belägen inom den s.k. Artillerigården vid Riddaregatan och nedriven år 1807. Säkerligen var predikstolen bättre avpassad för höjdförhållandena inom denna lokal. Denna härstamning förklarar det kungliga monogrammet på globen, som måhända ger en antydan om att predikstolen var en kunglig gåva. Carl XI:s monogram förutsätter, att den måste ha tillkommit före 1697. Predikstolen i Stigtomta är i allo lik predikstolen i Kolbäcks kyrka i Västmanland, blott något sattare. Den senare predikstolen är gjord 1701, möjligen av en ,ästare vid namn Hans Heysing, vilken med hänsyn till den påfallande likheten med Stigtomta kyrkas predikstol troligen också gjort denna. Detta förhållande behöver dock inte utesluta, att ritningarna till Stigtomta kyrkas predikstol, såsom man förmodat, utförts av Nicodemus Tessin d.y, Stockholms slotts store arkitekt" /Ur Stigtomta kyrka (1943) sidan 9-10.
Stäng
|