| Typ <itemType> |
Foto |
| Titel <itemTitle> |
Hugo Wänerman |
| Motiv <itemDescription> |
-
Den från värmländska Visnum bördige Hugo Wänerman inflyttade till Linköping 1887. Det främsta skälet torde varit erbjudande om tjänst som adjunkt vid stadens läroverk. Han skulle i dagarna för den nya tjänsten fylla 35 år och enligt källorna var det hans första akademiska arbete efter den examen han avlagt i Uppsala nästan 15 år dessförinnan. Orsakerna till detta, som här inte är platsen att närma...
Visa hela
Den från värmländska Visnum bördige Hugo Wänerman inflyttade till Linköping 1887. Det främsta skälet torde varit erbjudande om tjänst som adjunkt vid stadens läroverk. Han skulle i dagarna för den nya tjänsten fylla 35 år och enligt källorna var det hans första akademiska arbete efter den examen han avlagt i Uppsala nästan 15 år dessförinnan. Orsakerna till detta, som här inte är platsen att närmare gå in på, förklaras rimligen av annan utkomst som dittills varit honom till belåtenhet. Även hans vidare väg mot äktenskap var maklig, men på årets sista dag år 1900 kom det att ske i Asby kyrka. Bruden, Karolina Fredrika Du Rietz från Tångby, hade även hon väntat, fyllt 50, men giftemålet var uppenbarligen ändå förhastat, ty redan året därpå upplöste de äktenskapet utan att ha varit skrivna på gemensam adress. Ny möjlighet för Wärnerman att knyta hymnens band uppstod i änkefru Paulina Bengtssons plötsliga uppenbarelse i deras gemensamma grannskap i Linköping. I februari månad 1905 hade hon från Stockholm kommit till staden, och följande år stod vigsel mellan dem. Paulina var till åldern yngre men likväl bortom möjlighet för fler barn än sina bägge söner från ett tidigare äktenskap. Dessa var vid tiden emellertid tonåringar och snart utflugna. Makarna Wärnerman bodde i förstone invid Stora torget men flyttade i början av 1910-talet till ett då nyligen uppfört bostadshus i hörnet av Drottninggatan-Hamngatan. Deras äktenskap varade till Hugo Wänermans död den 12 juli 1923.
Stäng
|
| Motiv <itemDescription> |
-
Östergötlands museum skapade serien Porträtt av östgötar (PAO) i början av 1940-talet. Intentionen var att sammanföra museets många lösa porträttfotografier som samlats eller inkommit som gåvor. Till ...
Visa hela
Östergötlands museum skapade serien Porträtt av östgötar (PAO) i början av 1940-talet. Intentionen var att sammanföra museets många lösa porträttfotografier som samlats eller inkommit som gåvor. Till porträttsamlingen hade man även ambitionen att föra hänvisningskort till museets porträtt som förvaras i fotoalbum eller på annat vis hålls samlade, vid tiden uppskattat till omkring 10 000 fotografier, men detta fullföljdes inte. Museets frivillige registrator, disponent Vilhelm Rolén, stod under alla omständigheter för arbetet att identifiera de avporträtterade personerna genom kännedom eller troligtvis främst genom förekommande påskrifter. Fotografierna klistrades på ark där personnamn och andra påskrifter överfördes. Förfarandet gör att vi idag inte kan läsa baksidornas påskrifter. Vi hyser emellertid stort förtroende för disponent Roléns tolkningar, likväl som vi gör egna efterforskningar vid nyregistreringen. I övrigt bör sägas att personernas östgötska anknytning ibland är ringa. Samlingen omfattar närmare 1 750 st. fotografier, i huvudsak så kallade visitkort.
Stäng
|
| Nyckelord <itemKeyWord> |
|
| Motiv<itemName> |
- Den från värmländska Visnum bördige Hugo Wänerman inflyttade till Linköping 1887. Det främsta skälet torde varit erbjudande om tjänst som adjunkt vid stadens läroverk. Han skulle i dagarna för den nya tjänsten fylla 35 år och enligt källorna var det hans första akademiska arbete efter den examen han avlagt i Uppsala nästan 15 år dessförinnan. Orsakerna till detta, som här inte är platsen att närmare gå in på, förklaras rimligen av annan utkomst som dittills varit honom till belåtenhet. Även hans vidare väg mot äktenskap var maklig, men på årets sista dag år 1900 kom det att ske i Asby kyrka. Bruden, Karolina Fredrika Du Rietz från Tångby, hade även hon väntat, fyllt 50, men giftemålet var uppenbarligen ändå förhastat, ty redan året därpå upplöste de äktenskapet utan att ha varit skrivna på gemensam adress. Ny möjlighet för Wärnerman att knyta hymnens band uppstod i änkefru Paulina Bengtssons plötsliga uppenbarelse i deras gemensamma grannskap i Linköping. I februari månad 1905 hade hon från Stockholm kommit till staden, och följande år stod vigsel mellan dem. Paulina var till åldern yngre men likväl bortom möjlighet för fler barn än sina bägge söner från ett tidigare äktenskap. Dessa var vid tiden emellertid tonåringar och snart utflugna. Makarna Wärnerman bodde i förstone invid Stora torget men flyttade i början av 1910-talet till ett då nyligen uppfört bostadshus i hörnet av Drottninggatan-Hamngatan. Deras äktenskap varade till Hugo Wänermans död den 12 juli 1923.
|
| Ämne <subject> |
|
| Samling <collection> |
|
| Identifikationsnummer <itemNumber> |
|
| Rättigheter för metadata <itemLicense> |
|
| Källa <presOrganization> |
Östergötlands museum |
|
Källa <url>
|
|