Prosten Christian Stenhammar blickar myndigt mot oss från en helt annan tid. Född 1783 har han levt ett långt liv som nu går mot sitt slut redan före avskaffandet av ståndsriksdagen, vatten och brödstraff, svenska kolonier och annat som känns väldigt avlägset. Han beskrivs varit spränglärd tillika stockkonservativ. Som stöd för hans intellektuella läggning kan listas hans utnämning till teologie doktor och docent i fysik, medlemskap i Vetenskapsakademien, representantskap vid riksdagen och skriftställare inom så skilda ämnen som historia, politik, geografi, fysik, zoologi och botanik. Som exempel på hans samhällsbevarande önskan som politiker kan hans reformkritik mot lika arvsrätt och avskaffandet av kroppsstraff nämnas. Han växte upp i Västra Eds kyrkoherdeboställe som näst yngst av faderns 14 barn. Efter gymnasiestudier i Linköping skrev han i februari månad 1801 in sig vid Uppsala universitet vilket bland annat kom att leda till hans nämnda docentur i fysik. Från 1811 var han anställd som adjunkt och sedermera lektor och rektor vid Linköpings gymnasium. Parallellt var han även så kallad prebendekyrkoherde i Törnevalla. År 1830 bröt han upp från tjänsten i Linköping, som han ansåg ha "förslöat tanke och kraft" för att istället slå sig ned som kyrkoherde i Häradshammar på Vikbolandet. Där kom han vid sidan av rikspolitiken och botaniska resor bli kvar som nitisk församlingspräst livet ut.

Prosten Christian Stenhammar blickar myndigt mot oss från en helt annan tid. Född 1783 har han levt ett långt liv som nu går mot sitt slut redan före avskaffandet av ståndsriksdagen, vatten och brödstraff, svenska kolonier och annat som känns väldigt avlägset. Han beskrivs varit spränglärd tillika stockkonservativ. Som stöd för hans intellektuella läggning kan listas hans utnämning till teologie doktor och docent i fysik, medlemskap i Vetenskapsakademien, representantskap vid riksdagen och skriftställare inom så skilda ämnen som historia, politik, geografi, fysik, zoologi och botanik. Som exempel på hans samhällsbevarande önskan som politiker kan hans reformkritik mot lika arvsrätt och avskaffandet av kroppsstraff nämnas.
Han växte upp i Västra Eds kyrkoherdeboställe som näst yngst av faderns 14 barn. Efter gymnasiestudier i Linköping skrev han i februari månad 1801 in sig vid Uppsala universitet vilket bland annat kom att leda till hans nämnda docentur i fysik. Från 1811 var han anställd som adjunkt och sedermera lektor och rektor vid Linköpings gymnasium. Parallellt var han även så kallad prebendekyrkoherde i Törnevalla.
År 1830 bröt han upp från tjänsten i Linköping, som han ansåg ha "förslöat tanke och kraft" för att istället slå sig ned som kyrkoherde i Häradshammar på Vikbolandet. Där kom han vid sidan av rikspolitiken och botaniska resor bli kvar som nitisk församlingspräst livet ut.

Östergötlands museum skapade serien Porträtt av östgötar (PAO) i början av 1940-talet. Intentionen var att sammanföra museets många lösa porträttfotografier som samlats eller inkommit som gåvor. Till porträttsamlingen hade man även ambitionen att föra hänvisningskort till museets porträtt som förvaras i fotoalbum eller på annat vis hålls samlade, vid tiden uppskattat till omkring 10 000 fotografier, men detta fullföljdes inte. Museets frivillige registrator, disponent Vilhelm Rolén, stod under alla omständigheter för arbetet att identifiera de avporträtterade personerna genom kännedom eller troligtvis främst genom förekommande påskrifter. Fotografierna klistrades på ark där personnamn och andra påskrifter överfördes.
Förfarandet gör att vi idag inte kan läsa baksidornas påskrifter. Vi hyser emellertid stort förtroende för disponent Roléns tolkningar, likväl som vi gör egna efterforskningar vid nyregistreringen. I övrigt bör sägas att personernas östgötska anknytning ibland är ringa. Samlingen omfattar närmare 1 750 st. fotografier, i huvudsak så kallade visitkort.