I museets särskilt sorterade porträttsamling över äldre tiders östgötar återfinns detta för 1860-talet typiska ateljéporträtt. Kvinnans namn var enligt påskriften Hilma Gradman, född Bäck, och dessa uppgifter ger liv åt en kvinna vars livsresa här gärna beskrivs men med en ringa anknytning till Östergötland. I sanning endast ett fåtal år som boende i systerns hushåll i Malma säteri i Västra Ryd församling. Hilma var född i Stockholm 1825 som dotter till krigsrådet Johan Ludvig Bäck och hustrun Aurora Sahlin. Således in i ett välstånd som hon i någon mån bibehöll genom äktenskapet med häradshövdingen Theodor Gradman. Parets liv tillsammans tilldrog sig i Åmål där maken hade tjänst till sin död 1865. Som änka fann Hilma sin lösning genom att ansluta sig till en systers hushåll, Ida Bäck som gift in sig i släkten Fleetwood med ekonomiska resurser. Det var även som del i det fleetwoodska hushållet Hilma var bosatt i Östergötland som ovan beskrivits. Efter familjens nedslag i Östergötland följde Hilma med deras flytt till Noble herrgård i Kronoberg. Sin ålders höst tillbringade hom emellertid i Stockholm där hon dog 1896.

I museets särskilt sorterade porträttsamling över äldre tiders östgötar återfinns detta för 1860-talet typiska ateljéporträtt. Kvinnans namn var enligt påskriften Hilma Gradman, född Bäck, och dessa uppgifter ger liv åt en kvinna vars livsresa här gärna beskrivs men med en ringa anknytning till Östergötland. I sanning endast ett fåtal år som boende i systerns hushåll i Malma säteri i Västra Ryd församling.
Hilma var född i Stockholm 1825 som dotter till krigsrådet Johan Ludvig Bäck och hustrun Aurora Sahlin. Således in i ett välstånd som hon i någon mån bibehöll genom äktenskapet med häradshövdingen Theodor Gradman. Parets liv tillsammans tilldrog sig i Åmål där maken hade tjänst till sin död 1865. Som änka fann Hilma sin lösning genom att ansluta sig till en systers hushåll, Ida Bäck som gift in sig i släkten Fleetwood med ekonomiska resurser. Det var även som del i det fleetwoodska hushållet Hilma var bosatt i Östergötland som ovan beskrivits. Efter familjens nedslag i Östergötland följde Hilma med deras flytt till Noble herrgård i Kronoberg. Sin ålders höst tillbringade hom emellertid i Stockholm där hon dog 1896.

Östergötlands museum skapade serien Porträtt av östgötar (PAO) i början av 1940-talet. Intentionen var att sammanföra museets många lösa porträttfotografier som samlats eller inkommit som gåvor. Till porträttsamlingen hade man även ambitionen att föra hänvisningskort till museets porträtt som förvaras i fotoalbum eller på annat vis hålls samlade, vid tiden uppskattat till omkring 10 000 fotografier, men detta fullföljdes inte. Museets frivillige registrator, disponent Vilhelm Rolén, stod under alla omständigheter för arbetet att identifiera de avporträtterade personerna genom kännedom eller troligtvis främst genom förekommande påskrifter. Fotografierna klistrades på ark där personnamn och andra påskrifter överfördes.
Förfarandet gör att vi idag inte kan läsa baksidornas påskrifter. Vi hyser emellertid stort förtroende för disponent Roléns tolkningar, likväl som vi gör egna efterforskningar vid nyregistreringen. I övrigt bör sägas att personernas östgötska anknytning ibland är ringa. Samlingen omfattar närmare 1 750 st. fotografier, i huvudsak så kallade visitkort.