Fredkulla på Tjärholm i Sankt Anna gavs ett synnerligen ogenerat läge när det uppfördes 1908. Byggherre var Fredrik Alfred karlsson, kyrkvärd och tidigare inspektor vid Herrborum. Nu fick han ännu en titel som postföreståndare i och med att ett postkontor uppfördes på tomten, den lilla vita byggnaden till höger. Till hjälp vid posten hade han en tid sin fosterdotter Mariana Karlsson.

Emil Durling var en mångsysslare. Vid sidan av lantbruk bedrev han fruktodling på sitt hemman Strömmen i Sankt Anna. Han lär ha vunnit pris för en alldeles egen äppelsort. Från 1890-talet nämns han även som fotograf i kyrkböckerna. Hur viktig fotograferingen var för hans försörjning är okänt, eller om den snarast fungerade som en hobby. Huvuddelen av hans efterlämnade fotografier utgörs emellertid främst av porträtt, och det stora antalet bilder på familjerna vid de stora godsen i trakten blottar ändå att kameran gav honom inkomster.

Hur som har han efterlämnat en unik dokumentation av sekelskiftets Sankt Anna. Hans fotografiska produktion spänner mellan åren 1894-1919. Utöver porträtten är även trakten och vardagslivet dokumenterat. Han tar oss mellan de enklaste boningar till bygdens herrgårdar. Från fiskeböndernas slit med isnotarna till ståndspersonernas högtidligheter. Kort sagt livet i Sankt Anna från en tid som flytt. Ett påpekande måste riktas mot de årsdateringar som vanligen finns angivna på negativens rand. Vissa dateringar har med säkerhet kunnat falsifieras, varför generell reservation bör riktas mot de hävdade fotoåren.

Durling förblev ogift men Strömmen blev kvar i släkten på hans systers sida. År 1965 drabbades hemmet av eldsvåda, varvid två systersöner olyckligtvis innebrändes. I branden befaras även mycket av Durlings fotografier förstörts. Museets samling omfattar omkring 850 glasnegativ.

Medlemmar i Sankt Anna hembygdsförening har haft en avgörande betydelse för identifieringen av de personer och platser som finns avbildade.