Knopp

Åren 1935 - 1943 gjordes omfattande konserverings- och restaureringsarbeten på Kronobergs slottsruin (RAÄ 93 i Växjö sn) och i samband med det även arkeologiska undersökningar. De genomfördes i och utanför slottet, i vallgraven, liksom på Stall- och Vaktholmen. Undersökningarna rapporterades aldrig, men de mellan 6000 och 8000 fynd som framkom omfattade byggnadsdetaljer, vapen- och rustningsdetaljer, jakt- och fiskedetaljer, redskap för hantverk och jordbruk, dräktfragment och andra läderföremål, hästutstyrsel, delar av köks- och serveringsföremål, så väl som vardagsföremål och personliga ting. Saker som ger en bild av livet under 1400-talet till mitten av 1600-talet.

I skriftligt material förekommer namnet Kronoberg första gången år 1351 som manerio episcopi Kronobergh, alltså som biskopens huvudgård. Namnet antyder genom tyskans krone befästning, att gården redan då kan ha fått någon enklare form av försvarsverk. Om manerio episcopi Kronobergh låg på platsen för borgen, eller platsen för dess närliggande ladugård, är dock inte klarlagt. Först på 1440-talet finns det skriftliga belägg för befästningsarbeten i sten på borgen och även det äldsta arkeologiska fyndmaterialet är från 1400-talets första hälft. Om en äldre träborg kan ha byggts på ön, samt om 1930- och 40-talets arkeologiska undersökningar verkligen gjordes till kulturlagrets botten, är dock oklart.

Den äldsta borgen vi känner till från platsen var en kastellborg med hörntorn, ett stengrundshus, samt enklare träbyggnader placerade i en kvadratisk form. Efter Gustav Vasas reformation och det efterföljande bondeupproret som kommit att kallas för Dackefejden, var Kronoberg inte längre en biskopsborg utan centrum för ett kungligt fögderi. Borgen förstärktes därför på 1540-talet med starka murar, kraftiga hörnrondeller och vallgrav. Det blev en modern Vasaborg som skulle förhindra inhemska uppror och danska härjningar mot den växande centralmakten i Stockholm. Redan under 1600-talets första hälft minskades dock slottets betydelse som gränsfästning mot Danmark. Underhållet blev eftersatt och tegel bröts från slottet, trots att det fortsatte att vara centrum för ståthållaren och skatteindrivningen i södra Småland. I samband med 1634 års inrättande av landshövdingeämbetet, vilket innebar ett system där ämbetsmän fick lön istället för gods och gårdar, valde landshövdingen att bo i de nya ämbetslokalerna vid Växjö stortorg, eller på Kronobergs kungsgård. Slottet användes slutligen för administrativa uppgifter eller som ekonomihus, men efter freden i Roskilde år 1658 bör det helt ha mist sin funktion som gränsfästning och år 1681 var slottet helt i ruiner (Tuulse 1951)
_____________________________________________