Ånglok

SJ Kd1 1890-1902
SJ Kd nr 390 1902-1929

Tillverkat antal: 139
Största tillåtna hastighet: 60 km/h
Dragkraft: 5,9 Mp

När Statens Järnvägstrafik övergick från engelska till tyska lokomotiv på 1870-talet så ersattes de äldre G-loken för godståg - som Jernsida - av tyskbyggda K-lok. Utifrån dessa utvecklades på svenska verkstäder en variant, Kd, som kom att bli den mest talrika ånglokstypen i vårt land. Från 1890 till 1902 byggdes 139 stycken.

Lok 390 var ett av de första i den långa serien. Kd-loken visade sig användbara även sedan större och modernare loktyper tagits fram. Många moderniserades under 1920-talet med överhettare - då som ny typ Ka - och behölls länge i tjänst (exempelvis Ka nr 692, se Jvm20818). Överhettarelementen ökar ångans temperatur till 300-400 grader Celsius, vilket ger en betydligt högre effektivitet. Det sista loket av denna typ togs ur aktiv tjänst så sent som 1966. Lok 390 fick ingen överhettare utan slopades 1929 och överlämnades till Järnvägsmuseum. Loket är helt orört sedan dess och är ett av få helt orörda lok från 1800-talet. Tendern har dock blivit målad 1940. Den uppmärksamme kanske har noterat tillverkningsskylten på baksidan av tendern (följevagnen för kol och vatten) som visar att den är byggd av Motala verkstad 1898. Det var inte ovanligt att loket fick ny tender. Loket har inte blivit kört sedan avställningen.

Järnvägsmuseet har ytterligare ett lok ur samma serie, ombyggt med överhettare, Ka nr 692, se Jvm20818.