Vart tog pengarna vägen?
Affärsbankens bildserie Nr 17, Svenskt liv och arbete. M. hängare.
Nr. 835.
Ervaco.
Bröderna Lagerström Offset.
Bilden visar två plånböcker innehållandes svenskarnas samlade utgifter för konsumtion åren 1939 (9.353 milj. kr) och 1946 (16.220 milj .kr.), ej anpassat för inflation. Pilar från plånböckerna visas pengaandelen för födo- och njutningsämnen, beklädnad, bostad, bränsle och lyse, inventarier, diverse och direkta skatter.
Text i planschen: Vart tog pengarna vägen? - Svenska folkets utgifter för konsumtion och direkta skatter i miljoner kronor.
Uppgifterna avser den totala enskilda konsumtionen; med skatter avses här endast direkta sådana, betalade av enskilda personer. - Den store skillnad som kommer till synes mellan de både åren 1939 och 1946 beror huvudsakligen på nedgången i penningvärdet.
På grund av statistiska bristfälligheter är beräkningen av konsumtionsutgifterna ej helt exakta. Vid jämförelse mellan 1946 och 1939 är också att märka, att - så som beräkningarna här gjorts - olika subventioner (bl. a. genom rabattkorten) verkar minskande på den totala konsumtionens värde, medan ökningen i olika konsumtionsskatter verkar stegrande. Den genomsnittliga prisstegringen 1939-1946 beräknas ha varit c:a 50%. Den totala konsumtionsvolymen (kvantiteten) beräknas ha ökat med 10 % under samma tid och de sammanlagda löneinkomsterna med omkring 75 %.
Uppgifterna från Riksbanken, Riksräkenskapsverket och Statistiska Centralbyrån.