Bardich, Ryssland, 1600-tal.

Yxbladet anmärkningsvärt långt, format som en månskära, holken ungefär vid mitten. Den bakåtsvängda, avsmalnande överdelen övergående i en fyrsidig spets (tvärsnitt rombiskt). Nederdelen avslutad med en ca 90 mm lång, smal tunga följande intill skaftet, tungans nederände fästad till skaftet medelst en spik. Utmed mittpartiet av yxbladets inre kant (utom framför holken) genombruten ornering av en rad, runda hål, på överdelen 23, på nederdelen 24. Nacksidan har vid hålen runduddad kontur. På båda sidor om holken och yxbladets mitt ett stort bandornament i form av livets träd mot prickerad botten. Ornamentet åtföljs på sidorna av schematiskt stiliserade lejon. På holkens nacke två längsgående rader av spikar med höga, stympat koniska huvuden, fyra i varje rad.

Skaft av trä med mörkbrun yta, åttsidig genomskärning. Nedre änden avkortad (tvärt avskuren ca 205 mm nedanför yxbladets tunga). I höjd med tungan på sidorna och baktill en längsgående rad tennlikor med kupiga huvuden, mellan tennlikorna remsor av läder.