| Presentationstext <itemDescription> |
-
"Motivet med ängeln, som bebådar Jungfru Maria, är ett av de mest populära inom den skånska textilkonsten. Det förekommer i mer än 100 kända exemplar (fig. 128; färgpl. VI). Inom en stilsierad lagerkr...
Visa hela
"Motivet med ängeln, som bebådar Jungfru Maria, är ett av de mest populära inom den skånska textilkonsten. Det förekommer i mer än 100 kända exemplar (fig. 128; färgpl. VI). Inom en stilsierad lagerkrans med upptill och nedtill samt i sidorna blommor - åttabladiga rosor - sitter Maria bakom en pulpet, som i de flesta fall förvanskats till en vid, prickig styvkjortel, där boken, som ligger på pulpeten, blivit ett förkläde. Vid sidan om Maria kommer ängeln med båda vingarna synliga. Den är iklädd livstycke och prickig kjol, ses i profil och håller en tulpan i handen. Mellan figurerna växer en annan tulpan upp, och över dem båda i en halvcirkel svävar en duva. Bakom Maria är upphängt ett draperi. Utanför lagerkransen finns i hörnen diagonalställda rosor och tulpaner, på sidorna upprättstående tulpaner med blad och överst ett bevingat änglahuvud. Ytan är utfylld av små blommor. Bottnen är i allmänhet svart men kan stundom vara röd. liksom bottnen innanför kransen ej sällan är blå. Motivet förekommer i ett otal varianter. En stor grupp har blommorna såväl inom som utomlagerkransen utbytta mot stela kvistar med knoppar i grenändarna. Ängeln har en kort randig kjol, så att fötterna är synliga. Skärpändar fladdrar bakåt från midjan. Sådana förekommer också på vissa av den förstnämnda typens dynor. I allmänhet saknas bård, men i några fall förekommer en taggig kant och i andra en bård av trianglar i olika färger.På åkdynorna är motivet dubblerat, på bänklängderna upprepat 3 gånger... Flera av dynorna är signerade och några daterade. den äldsta är försedd med ägarmärkningen NPS och årtalet 1811, an annan med MOS ÅR 1823. En dyna är märkt BID och årtalet 1825. Denna signatur kan identifieras med Bengta Jönsdotter (f. 1811, d. 1855), g. 1830 m. åbon Jöns Persson (f. 1799, d. 1877), Veberöd nr 16. Ytterligare 5 dynor kan tillskrivas denna väverska, då de ännu befinenr sig i hennes ättlingars ägo. Ett hyede är märkt HÅD och är vävt av hanna Åkesdotter, g.m. rusthållare Nils Pålsson, veveröd nr 17, ett annat märkt NND och vävt av Nilla Nilsdotter, g.m. rusthållare Nils Klow, veberöd. Av ovanstående framgår alltså, att vävnaderna är tillkomna efter 1800. Fyndorterna ligger i allmänhet inom Torna hd, men enstaka exemplar har kommit till utanför det lilla område, sär så många flamskvävnader förfärdigats. Man har velat göa gällande, att det varit kistebrev, som utgjort förebilder till bebådelsedynorna, och de har till en viss grad samma uppbyggnad, men jag har svårt att föreställa mig, att en väversk med kistebrevet för ögonen skulle ha så deformerat kompositionen som skett. Här som i så många fall har det varit en vävnad eller ett efter denna avritat mönster, som varit förlagan. Såväl kistebrevet som vävnaden återgår på samma urild. Motivet är inte okänt bland vävnader från Nordtyskland och Norden. Vi har bebådelsehyenden både från Schlesvig-Holstein (fig. 113) och Hamburg (fig. 133). Hos samtliga igenkännes detlajer, som finns på de skånska dynorna." Ernst Fischer, Flamskvävnad i Skåne, s. 206-210
Stäng
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
