t-shirt, kläder

Hon log hela tiden och klappade hjärtligt. Efter dansen överlämnades ett par gula gummistövlar med ett rött band runt till Prinsessan. Hon tog glatt emot dem och sa att hon skulle öva och se om hon kanske kunde även hon dansa om ett år eller så. VIP folket gick senare vidare ut utanför huset då kronprinsessan skulle ut via nödutgången i teatersalen till en balkong som byggts upp tillfälligt, för att inviga. Allt hade flutit på bra och man hann knappt gå in och ta en fika paus. 20 minuter innan kronprinsessan skulle ta sina steg ut på balkongen hände det som inte fick hända. Det började regna och blåsa och t o m hagla. Vädret var det enda vi inte kunde rå på.
Utanför hade det samlats en liten skara med paraplyer i högsta hugg. Och kronprinsessan kom ut och gjorde sitt tal och sa till folket att även hon stod i en vatten pöl. Jag missade själv talet men fick höra att folk hade stått där ute och försökt hålla i sina paraplyer och klappa och hurra för prinsessan. Allt där ute fick ställas in. Scenerna med arrangemangen, öl och mattälten hade fått stänga. Då började man fråga sig om det skulle komma något folk för att titta på huset när vi väl öppnade dörrarna för allmänheten.
Vid kl 12,20 öppnade vi dörrarna. Jag satt med några kolleger i receptionen. Folk strömmade in det var kö utanför och regnet hade gjort ett uppehåll. Folk kom glada i hågen. Vid entrén hade vi Henry och Gerda som hade en monolog. Gerda satt på en hög stol på trappavsatsen och stickade en lång halsduk och Henry stod och pratade i foajén. Fotograferna var över allt. Någon gång då och då såg man någon man kände komma gående upp för trappan i foajén. Man satt och vinkade till de man kända och till de man inte kände. Utan för delade vi ut små godis påsar. Och vi slussade folk längst med hela vandringen genom huset. Många trodde de skulle få gå in i utställningarna. Men för att så många som möjligt skulle få se huset var det istället uppdelat i den här slingan runt hela huset. I två hela veckor efter skulle det vara gratis inträde i alla utställningar. Jag kan knappt minnas om man gick och fikade någon gång. Men där inne var det mycket folk och glada skratt för allt hade blivit bra trotts att allt där ute tråkigt nog hade fått slå igen. Vi jobbade alla hårt denna dag fram till sena kvällen. När jag tänker tillbaka på det nu så minns jag knappt hur den dagen slutade. Jag vet att vi alla hade ont i fötterna och var väldigt trötta men alla var glada att nu var det över. Nu hade det äntligen öppnat. Nu var det dags att köra igång allt på riktigt.

Linda Johansson
Dunkers kulturhus
2003-04-10

Det hade varit full rusch hela dagarna inför "Schbonket" som skulle komma på onsdagen den 27 April. Invigningen av Dunkers Kulturhus. Förberedelser och möten hade avverkats och jag var väldigt spänd när jag satt på bussen in till Dunkers kulturhus. Nu hade den stora dagen kommit och jag hade knappt sovit en blund på natten. Under hela kvällen hade man gått igenom de olika senarierna som skulle ske under dagen. Där var huset i all sin prakt, vitt och bubblande. Precis som huset själv inte kunde vänta utan bara ville slå upp sina portar och ta in allt folk. Vi samlades, alla fast frontpersonal och timanställda vid receptionen. Alla var vi klädda i vita kläder från topp till tå. Tröjorna vi fått hade rött tryck med Dunkers kulturhus på. Tuttika och Karin var invigningsansvariga. De gick igenom dagens program för hela gänget. Kl. var 9.o .
Jag skulle ta hand om Garderoben tillsammans med Marlena och sedan ta hand om dörrarna vid sundet när Kronprinsessan skulle titta på stöveldans och journalisterna skulle fotografera. Alla var spända och lite uppspelta. Vädret såg Okej ut. Vi hade alla olika uppgifter. Det hela skulle börja med att VIP gäster skulle anlända till entrén och sedan delas upp i grupper för att tas runt på rundvandring. De skulle delas upp med hjälp av färger. De fick alla varsin klisterlapp i en färg och guiderna hade pinnar med stora runda färgade prickar som VIP gästerna skulle följa. Kronprinsessan skulle anlända i entrén . Utanför var det full säkerhet. Man fick gå igenom metalldetektorer på morgonen och ha ett speciellt kort runt halsen för att ha fritt tillträde till huset. Vi gick igenom m de sista detaljerna sedan gick jag och Marlena ner till garderoben. Det var full rulle. Alla VIP gästerna skulle hänga in. Det pratades och skrattades. Några kom i hatt. Ingrid R Hansson f d kulturchefen i Helsingborg kom i hatt och sa hej och sa att det här va till att ha hatt när man får kungligt besök. Efter ett tag förstod vi att kronprinsessan var på intågande. Grupperna gick runt och kronprinsessan gick med Niels och Lars Johansson och Jane Nilsson och några fler. Rosario och Helena var värdinnor för denna grupp. Jag hade avsagt mig den då jag själv trodde jag skulle bli allt för nervös. Jag hade säkert snubblat över prinsessan och sagt och gjort helt fel. Bra val tycker jag själv. Det hade varit svårt att hålla ihop grupperna och få det riktigt att flyta. Men allt hade gått bra tillslut. Värdarna var helt slut efter rundvandringen. Efter garderoben gick jag upp för att först ställa ut repen till den öppna promenaden som skulle vara i huset. Meningen var att kl 12.20 skulle dörrarna ställas upp och så skulle folk få vandra en speciell slinga för att kunna få se så mycket som möjligt av huset. Musieföreingen hade också många på plats för att hjälpa till. Jessica var ansvarig för entrén och sprang runt för fulla muggar med walkitalkie och pratade för att få allt att rulla. Det var dags för stöveldansen. Jag gick och till nödutgången där journalisterna stod utanför och trängdes för att få den bästa platsen för att ta kort på kronprinsessan Victoria. Jag stod beredd på ena sidan av dörrarna för att hålla i repet så att det inte skulle flytta sig. Helen från Ung kultur kom ut med ett gäng barn med gula gummistövlar. Och efter ett litet tag kom Helen och Rosario gående och strax där efter med kornprinsessan och Niels vid sidan om. De gick ner för trappan och ställde sig framför barnen. Vi öppnade sedan dörrarna för journalisterna och de började trängas direkt. Det stod även några glada damer utanför och tittade in. Helen presenterade barnen och så dansade de en Gumboat-dance för Victoria.