vykort

Hälsan, allmän benämning på Hälsovägens västra del, nedanför Kopparmölleplatsen. På 1700-talet kallades området ”Pål Hågens mad” efter dåvarande ägaren Pål Håkansson. Mårten Möller var den som började anlägga nöjesparken, där en källa med järnhaltigt vatten ingick. Det var detta vatten som ansågs hälsobringande. Namnet har sitt ursprung i den nöjes-, rekreations- och brunnsanläggning som startade 1803 vid området kring nuvarande Sofiakällan. Där låg då Hjelmshultsmöllan (se Möllor/Kvarnar) som också fungerade som värdshus. Att dricka brunn blev snabbt populärt. Gustaf IV Adolfs drottning Fredrika Dorothea Wilhelmina var brunnsgäst där 1807 och uppges vara den som gav stället namnet ”Hälsan”. Jacob Balabrega (1793–1859), som kommit till Helsingborg med sitt konstkabinett 1827 blev följande år ägare till egendomen Hjelmshults mölla och vidareutvecklade brunnsanläggningen till en berömd nöjesanläggning. (Se även Nöjesliv förr och nu.)
År 1888 lät konsul Nils Persson, som då var delägare i anläggningen, borra efter kalisalt till sin gödningsfabrik. I stället påträffades det salta vattnet, som efter analys konstaterades vara av samma höga kvalitet som det berömda i Elisabethquelle i Kreuznach, Sydtyskland. Brunnsläkaren Janne Hafström som var hovmedicus åt drottning Sofia fick hennes tillåtelse att döpa källan efter hennes namn. År 1900 förvärvade staden området; Hälsan, Nybodal och Jensens handelsträdgård (nuvarande Sankt Jörgens plats) och samma år upphörde Hälsan att fungera som brunnslokal. År 1901 i samband med att Hälsovägen breddades lades Hälsobäcken i kulvert.