grafik

Under många år hade Johan Turi velat skriva en bok om fjällsamernas liv. Han hade aldrig gått i skola, men hade lärt sig läsa och skriva som vuxen. Först skrev han på finska, eftersom han menade att samiskan var ett alltför ringa språk för en bok som skulle ha någon som helst framgång. Han övergick dock till att skriva på sitt modersmål, nordsamisk Kautokeinodialekt. Johan Turis mötte föga förståelse i sin omgivning för detta onödiga projekt. År 1904 lärde han känna den danska författarinnan Emilie Demant-Hatt, som ville leva ett år tillsammans med fjällsamerna. Han hjälpte henne att förverkliga denna önskan, och i utbyte lovade hon att återkomma för att hjälpa honom med bokprojektet. Så skedde 1907, när Johan Turi och Emelie Demant-Hatt flyttade in i en barack vid Torne träsk. Han skrev medan hon skötte hushållet och dessutom uppmuntrade honom i arbetet. När Turi några månader senare var klar ordnade Emelie Demant-Hatt manuskriptet, som bestod av en mängd anteckningsböcker och lösa pappersark. Hennes nära vän Hjalmar Lundbohm, disponent vid LKAB i Kiruna, tog hand om utgivningen. Bokens titel blev Muittalus sámid birra : En bok om lapparnas liv, och den utkom 1910. I den första utgåvan återges den samiska texten tillsammans med Emelie Demant-Hatts översättning till danska samt Turis egna illustrationer. År 1917 utkom boken på svenska i översättning av Sven Karlén och K.B. Wiklund.
Muittalus sámid birra finns översatt även till engelska, tyska, ungerska, japanska, italienska, franska och finska.