fotografi

Interiör från "Automaten" som låg på Järnvägsgatan 15 (granne med Strandqvist). Ellen Ebbesson (gifte sig senare Persson) och systern Botilda Ebbesson ("Tilda") drev "Automaten" i 10 år tills Ellen gifte sig 1917. Affärsidén var att servera smörgåsar och färdig mat som t.ex. kotletter. Systrarna tjänade bra och sparade ca. 10.000 kronor var. Mannen som Ellen gifte sig med var Anders Persson. Han arrenderade en gård i Döshult (genom Kulla Gunnarstorp). Christina Olsson som lånade ut bilden (barnbarn till Ellen) beskriver Anders Persson som något av en "uppfinnar-Jocke" som egentligen inte ville vara bonde.

1 från vänster är Botilda
3 från vänster är Ellen

Automatrestaurang, matställe där gästen själv serverade sig ur sådan för ändamålet konstruerad automat som blev populärt kring sekelskiftet 1900.

Automater var den nya tidens matställen under några decennier vid sekelskiftet 1900. I matsalen fanns små bord och stolar, samt en vacker marmordisk där man serverade sig ur automater på en fint utsmyckad vägg. Ibland fanns flera matsalar och en av dessa serverade varma rätter. Ur kranar hämtades öl, vatten, buljong och andra drycker. 1907 kostade dessa drycker 10 öre. En varmrätt kostade 75 öre. På andra sidan var inredningen enklare, maskineriets baksida bestod av ett kök och där arbetade personalen med att fylla på mat i de olika luckorna. Dryckerna fylldes på i rörformiga behållare, och de rör med drycker som skulle hållas varma omgavs av vatten som kokade med hjälp av en gasbrännare.

Tanken med automaterna var att sänka omkostnaderna genom att eliminera serveringspersonal, samtidigt som själva ätandet förenklades. Det moderna samhället kom med cyklar, tåg, normaltid och ett mer hektiskt storstadsliv. Klockan blev viktig och under de sista decennierna på 1800-talet ökade tillverkningen och importen av fickur starkt. Kontoristerna hade korta lunchraster och man behövde äta snabbare. Automatrestaurangerna blomstrade, 1899 hade den första öppnats i Malmö, 1914 fanns det 34 så kallade automater i Stockholm.

Ivar Lo-Johansson beskriver automatpubliken år 1920 i sin roman Stockholmaren (1954) så här:

” Gästerna på automaterna var arbetare, gatflickor i försvarlig ålder, sena nattvandrare med våta skor som satte fotspår på golvplattorna, violinister med fioler men utan någon att spela för. Borden var runda järnbord. Vid dem satt jag och skrev dikter. Jag föreställde mig att Dan Andersson närsomhelst kunde komma in på automaten. „

En bevarad vägg från en automatrestaurang finns på Malmö Museer.

1912 öppnades Wegarestaurangen som en självservering i det nybyggda Öresundshuset i hörnet av Skeppsbron-Carlsgatan (ej att förväxla med det hus som byggdes på 1970-talet med samma namn). 1961 flyttades Automaten Wega till Malmö Museer och blev en del av den permanenta utställningen.

Källor​:
Snabbmat i automat, Karl Gratzer 1998, SNS förlag
AB Svenska Automatfabriken, priskurant 1907 (Kungliga Biblioteket, okatalogiserat tryck).