flagga

8. Erik Menved bygger ett nytt torn

"Vakt!"
Den danske kungen Erik Menved ropade så att det ekade i trappan.
Strax därpå hördes steg i trappan och två vakter blev synliga utanför dörren till kungens våning.
"Hämta filtar. Vi håller på att frysa ihjäl!"
Den ene av vakterna skyndade tillbaka nedför trappan för att åtlyda kungens order. Den andre stod kvar ett ögonblick och såg kungen gå fram och tillbaka över golvet. Vakten nickade åt den andre mannen i rummet, kungens vän Hans som var på besök från Själland.
När kungen fått sina filtar, stängde han den tunga dörren och slog sig ned bredvid sin vän. De virade filtarna om sig. Våningen var inte stor men fint inredd. Det hängde färgade textilier på väggarna och möblerna var både vackra och rustika. I rummet fanns också ett kapell och längs ena väggen en stor sittnisch av tegel.

"Fortsätt din berättelse, det har hänt mycket sedan vi sågs", sa Hans.
Erik tittade upp och fortsatte berätta:
"Efter fredsmötet 1310 beslöt jag mig för att bygga ett nytt modernt torn. När jag reste till Tyskland 1309 såg jag tegelborgar med fyrkantiga torn. Runt om fanns det tjocka murar som skydd. I Nordtyskland bodde kung,arna och furstarna i tornen. När jag började arbeta på ritningen beslöt jag mig för att inrätta en bostad. Jag tänkte inte på att det skulle bli så här förfärligt kallt!" sa Erik och drog upp filten över axlarna.

Kung Erik hade varit framgångsrik i sin politik under de senaste åren. Han hade ett gott förhållande till den svenske kungen, som dessutom var hans svåger. Även relationerna med de mäktiga personerna i Nordtyskland var bra. Han hade börjat förstärka landets borgar. Den politiska oron i Sverige skrämde honom och Erik ville vara säker på att kunna stå emot eventuella attacker från danska bönder, tyskar eller svenskar. Byggandet hade varit kostsamt, men ännu fanns det pengar i stadskassan.

Erik fortsatte sin berättelse:
"År 1312 var bygget i full gång. Jag behöll ringmuren men byggde en skyddsmur runt det nya fyrkantiga tornet. Sandstenen från det gamla tornet återanvändes. För att få flera meter tjocka väggar byggde jag en yttersida och en innersida av tegel, tomrummet emellan fyllde jag med sandstenen och mängder av murbruk. Tekniken heter skalmursteknik och gör väggarna starka och motståndskraftiga." Erik gestikulerade medan han berättade. Han var glad och stolt över att Helsingborg fått en stark borg.

Tornet hade blivit flera våningar högt. Byggnadsställningen hade förankrats stadigt i muren och efterhand flyttats uppåt. När man byggt färdigt på stället hade ställningen sågats av längs muren. Bjälkändarna blev då kvar i väggen.
Nederst i byggnaden grävde Erik en källare som användes som förvaringsutrymme. På första våningen höll soldaterna vakt. Här fanns även tornets huvudingång och en liten utbyggnad för
trapporna som ledde till varje våning. Från dörren gick en vindbrygga till skyddsmuren och trappsteg ner till marken.

På andra våningen inrättades köket. Här fanns en stor bakugn med ett avlopp sidan om. Vattnet till hushållet hämtades ur en brunn mellan tornet och skyddsmuren. Det var viktigt att ha friskt vatten ifall borgen belägrades. I köksvåningen fanns även en privet (toalett). Nästa våning inredde kungen till bostad för sig och sin hustru Ingeborg. Det var här han nu satt och frös.

På fjärde våningen fanns ett liknande rum där gästabuden hölls. Dagen innan hade kungen haft gästabud för några av sina vänner. Eftersom det var långt hem till Hans gård på Själland, beslöt han för att stanna några dagar. De kände sig fortfarande trötta efter alla delikatesser de ätit kvällen innan. Borden hade dukats upp med stekt kött och pastejer, mat smaksatt med sällsynta kryddor, bröd, färsk fisk, ål, frukt och finare bakverk. Som dryck hade både vin och öl serverats.

När Erik förklarat allt om tornet och byggandet, kände de sig trötta och gick till sängs. Det ville vara utvilade tills dagen därpå, då de skulle inspektera staden.
----------------

I juli 1310 träffades kungarna i Sverige, Norge och Danmark i Helsingborg för att lösa konflikterna i Sverige. Den svenske kungen Birger Magnusson och hans två bröder hade varit oense om hur landet skulle styras och vart gränserna för riket skulle dras. 1318 hade den politiska oron spridit sig till Danmark. Vid samma tid flydde den svenska kungen till Helsingborgs slott för att undgå sina bröder. Erik Menved fick så småningom ekonomiska problem och hann inte avsluta tornbygget. Samma år tvingades han pantsätta slottet. Borgen gick då en oviss framtid till mötes.

Sophia Hydén 1998
Millenniumprojektet, Helsingborgs museum