Hstoriska porträtt?
Genom tiderna har konstnärer använt koder, symboler eller föremål för att hjälpa den som tittar på ett porträtt att förstå vem och vad de ser. Under 1600-talet visste många inte hur kungen egentligen såg ut, eftersom fotografiet inte var uppfunnet. Då hade tavlorna en viktigare roll, även om de flesta inte fick möjlighet att se dem.
Samtliga av utställningens skolplanscher med kungaporträtt, de flesta från Vasaätten, är baserade på äldre målningar, ofta exakta kopior. När planscherna tillverkades för drygt hundra år sedan var det viktiga inte att visa hur en människa verkligen såg ut under 1500- och 1600-talen. Istället förstärktes gamla idéer om regenternas utseenden. Gustav Vasa porträtterades som landsfadern, Erik XIV den noble fursten och drottning Kristina den rena, visa kvinnan. Rustningen som Gustav II Adolf och många andra bär symboliserar att kungen alltid var beredd.
På så sätt handlade skolplanscherna om att lära sig att känna igen kungarna och drottningarna, istället för att vara underlag för diskussion om vilka personerna faktiskt var eller hur deras ledarskap påverkade Sveriges invånare.