tavla, bilder

Allmänna Vägen var fram till 1887 huvudleden ut till Majorna. Då sprängdes en bred passage genom berget vid Karl Johans kyrka. En ny gata anlades från Stigbergstorget via "Hängmattan" och anslöts till A.V. nedanför kyrktrappan. Den nya leden döptes till Karl Johansgatan. Kanske p.g.a. att den beslutande myndigheten tyckte att gatan, med ett så kungligt namn, blev för kort bestämdes det sedan att den gamla delen av A.V., från kyrkan ut till Slottslogsgatan, också skulle döpas om till Karl Johansgatan.

Mariebergs värdshus kallades också för Westerbergs då det var värdshusidkaren A. Westerberg som 1869 köpte hörnhuset och en bit av trädgården. Han omdanade byggnaden till ett värdshus, i vars främre del åt A.V. en av utskänkningsbolagets krogar inrymdes.
Åt trädgården och Mariebergsgatan till inreddes en finare avdelning, åt söder byggdes en veranda och nedanför sluttningen en kägelbana. En kuperad terräng med utsikt över höjder och fält i söder och öster, en trädgård med gamla lummiga träd, en nätt glasveranda och små bersåer. Folket hade troligen roligt på dessa friluftsställen, läskade sig, hörde musik och sång, dansade, spelade käglor o.s.v.

Ärvunnen eller "Slintin" var en ökänd bordellkrog. Här höll "Vackra Karin" hov under 1830-1840- talen. Hon tålde inte konkurrens speciellt inte från värsta rivalen Eva Ax. När kunderna sinade värvade hon en hord av hyreslösa sjömän. Eva Ax följde exemplet, och sen brakade "brigaderna" ihop ute på gatan anförda av respektive kvinnor. Bataljerna kunde fortsätta i flera timmar utan att ordningsmakten ingrep. Detta var kanske inte så konstigt då polisgevaldigerns fru var härskarinna på Majornas populäraste bordell och enligt utsago satt hennes make och söp med kunderna och kunde inte rusa ifrån sina gäster för att lägga sig i ett meningsutbyte inom bekantskapskretsen.