ordnar, orden, kommendörstecken

S:t Olavsorden instiftades av konung Oscar I av Sverige Norge år 1847, närmast för att tillmötesgå norska krav om en egen orden vilken varit på tal sedan tidigt 1820- tal.
S:t Olavsorden har följande värdigheter: Storkors med kedja (vilken utgör en särskild utmärkelse även för norska medborgare), storkors, kommendör med stjärna, (1 klass), kommendör, riddare av första klass och riddare.
Orden utdelas för allmänt medborgerliga förtjänster och insatser för mänskligheten. Notabelt är att motiveringen till varje förläning anges efter vederbörandes namn i ordensförteckningen i Norges Statskalender.
Ordensbandet är rött med vit-blå-vita kantränder.
Sedan "Den Kongelige Norske Fortjenstorden" instiftades år 1985 utdelas S:t Olavsorden mycket sparsamt och huvudsakligen till norska medborgare.
Ordenskedjan tillkom först år 1882 och dess utseende förändrades i grunden 1906 då Norge blev självständigt rike. Ordenstecknet förändrades i en, som man upplevde det, mer norsk (fornnordisk) , litet kantig, riktning. De krönta anglosachsiska O, vilka var placerade mellan de fyra korsarmarna, ändrades från att minna om stiftaren Oscar I därhän att påminna om Olav den helige genom fyrkantiga O krönta ev en medeltida öppen krona i stället för den ursprungliga slutna.