bokrullar, torarulle

Torarulle, de fem moseböckerna skrivna på hebreiska. Torarullarna är skrivna på pergament. De är synagogans förnämsta kultföremål. Inför dem har de fromma judarna samma vördnad, som katolikerna inför helgonbilder och reliker. Pergamentarken är hopfogade till ett enda, som är fästat vid två trästavar. Kring dessa rullas pergamentet. Vid varje sabbatsgudstjänst läses ett eller två avsnitt ur Toran som är indelade i femtiofyra avsnitt. Vissa stycken läses på festdagar samt alla måndagar och torsdagar. Torarullarna är skrivna med opunkterad hebreisk kvadratskrift utan vokaler eller skiljetecken. Läsningen är melodiskt reciterande. I arken förvaras de omlindade och överklädda med broderade kåpor av siden eller sammet. På dessa kåpor är med slivertrådar broderad en hebreisk text. Trästavarnas övre ändar är smyckade med kronor av silver (gäller ej GM:1091), vid vilka ofta små klockor finns. Klockorna tjänar att dra församlingens uppmärksamhet till sig, när den heliga texten skall läsas. Man antar, att klockorna på Torakronan har att göra med de bjällror av guld, som översteprästen Aron enligt andra Mosebokens 28:e kapitel bar på sin dräkt. Mellan granatäpplen, gjorda av mörkblått, purpurrött och rosenrött garn, skulle hans dräkt längs kåpans fåll ha bjällror av guld. Och denna kåpa - så lyder föreskriften - "skall Aron hava på sig, när han gör tjänst, så att det höres, när han går in i helgedomen inför Herrens ansikte och när han går ut."

Över Torarullens mitt hänger ibland en sköld av silver och vid en kedja en liten silverstav, formad som en pekande hand. Med en sådan pekstav följer man raderna vid läsningen. Torans stora betydelse och konungsliga värdighet betonas genom den dyrbara utsmyckningen. De vanligaste motiven i denna är därför en krona, två heraldiska lejon eller orden Keter Tora, Torans krona. En särskild fest, Torafesten, firas i synagogan om hösten den dag, då man hunnit genomgå Moseböckerna. De vackert smyckade Torarullarna bäres vid denna helgdagsgudstjänst i procession runt synagogan. Om ursprunget till denna fest läser man i Nehemias bok, som berättar hur Esra första gången länste ur Toran för det församlade folket i Jerusalem efter återvändandet ur babyloniska fångenskapen. "Och han föreläste därur vid den öppna platsen framför Vattenporten, från dagning till middagen, för män och kvinnor, dem som kunde förstå det; och allt folket lyssnade till lagboken." (Neh. 8:3)