Röhss, Wilhelm, 1796-1848

Röhss, släkt, vars sv gren härstammar från bokhandlaren i Schleswig Johan Gottlob R (1766-1842). Tre av dennes söner inflyttade på 1820-talet till Gbg där de blev verksamma som grosshandlare och fabrikörer. Ytterligare fyra medlemmar av släkten, brorsöner dll de ursprungliga inflyttarna, kom att slå sig ner i Gbg på 1850- och 60-talen. Den äldste av de först anlända, Wilhelm August Fredrik R (1796-1858), avlade 1818 farmaceutisk examen men övergav apotekaryrket och ägnade sig åt köpenskap, särskilt inriktat på Skandinavien. Han flyttade 1827 till Gbg, där han kom i grosshandlaren och fabrikören Johan Gabriel Grönwalls (bd 17, s 385) tjänst som färgare och anlade tillsammans med denne vid Mölndalsån färgeriet Levanten. Wilhelm R blev sv medborgare 1828, erhöll burskap i Gbg 1830 och gifte sig 1831 med Grönwalls dotterdotter Carin Bressander. Då Grönwall drog sig tillbaka från affärslivet 1839 övertog R dennes betydande rederi- och importfirma, J G Grönwall & Co, samtidigt som han i kompanjonskap med köpmannen Elis Fredric Brusewitz (bd 6, s 551) drev fabriksrörelsen och de inhemska affärerna genom den nybildade firman Röhss & Brusewitz. 1853 utträdde R ur båda dessa firmor men fortsatte handels-, fabriks- och rederirörelsen under namnet Wilhelm Röhss & Co. Vid sidan av affärsverksamheten deltog R i samhällslivet i Gbg; bl a var han föreståndare för fattighuset 1840-47 och ledamot av handels-societeten och handels- och fabriksfullmäktige.

Efter Wilhelm R:s död drevs hans firma av änkan och sönerna Carl Wilhelm Christian R (1834-1900) och Johan Anders August R (1836-1904). Änkan utträdde ur firman 1869 och företaget lades ner 1902. Affärsverksamheten var mycket mångskiftande och firman engagerade sig bl a i färgeri (Levanten), sockerbruk (Fredrikshalds sockerraffinaderi), bomullsspinneri (Rosenlunds spinneri), väveri (segelduk), bryggeri (Kronan) och pappersbruk. Den drev även omfattande import- och exportaffärer med kolonialvaror, järn och trä och hade en stor rederiverksamhet. Sönerna investerade i bruksegendomar i Värmland (Sälboda och Gammelkroppa järnbruk och Orrholmens såg) och i Norrland (Woxna järnbruk och Ljusne, Skönviks, Ortvikens, Ostrands och Stafre sågverk). Etableringen i Norrland skedde i samarbete med tyskarna Henrik Kempe (bd 21) och Friedrich Bunsow (bd 7) och i konkurrens med Oscar Dickson (bd 11).