SVERIGES FÖRSTA MEKANISKA SNICKERIFABRIK - TRÄVARUHANDLAREN 7 • 1954 GhmD:13007
För omkring ett sekel sedan drevs snickeriet i vart land endast som hantverk, medan svenskt timmer i oförädlat skick sändes ur landet till andra stater med utvecklade snickeriindustrier. Varför inte själva ta hand om förädlingen och samtidigt avkastningen, dả vi har sả gott om råvaror inom Sverige, tänkte den unge snickarsonen August Bark, född i Marstrand ar 1818.
Bark började sin bana under små omständigheter som lärling hos sin fader, som innehade ett mindre snickeri, varefter han praktiserade hos olika mästare för att lära yrket från grunden. Han blev sedan satt i tillfälle att inhämta ytterligare kunskaper genom att genomgå Göteborgs Kjellbergska hantverksskola och delvis Chalmerska skolan samt Stockholms slöjdskola, för att sedan fortsätta sina studier vid Kejserliga Petersburg-akademien.
Men hans vetgirighet kände inga gränser, varför han år 1853 inskeppade sig till en mängmilafärd, ända till Australien, där han hjälpte till att resa nybyggen för invandrare. Från Australien fortsatte han resan till Amerika och England, och särskilt i det förstnämnda landet såg han städer växa upp och byggnadsföretag utveckla sig hastigt, med hjälp av nya maskiner inom byggnads- och snickeribranscherna. Under dessa resor förvärvade han skatter av erfarenhet, vidgad synkrets och en brinnande verksamhetslust.
I England hade Bark funnit svenskt timmer på snickerifabrikerna, och vart han vände sig strömmade vara skogsprodukter mot honom i oförädlat skick.
År 1855 återvände han till hemlandet, och med alla de intryck av företagsamhet som mött honom i utlandet i färskt minne, beslöt han sig för att omedelbart söka här i Sverige grunda en mekanisk snickeriindustri. Under sin vistelse i Petersburg — nu Leningrad - hade han praktiserat vid den stora snickerifabriken Les Grands och fått god inblick i ett sådant företags skötsel. Sina erfarenheter ville Bark nu omsätta i praktisk handling, och samma år igångsatte han i Göteborg den första mekaniska snickerifabriken i Sverige. Fabriken utrustades med modernaste amerikanska maskiner, och som energikälla anande han sig av en 5 hkr ångmaskin.
Fabriksdriften utvecklade sig hastigt till ett stor-företag, för vars skötsel Bark behövde en kompetent medhjälpare. Han ingick därför ar 1857 kompanjonskap med snickarmästare G. S. Warburg, varefter firmanamnet ändrades till Bark & Warburg. Fabriken var förlagd vid Trädgårdsgatan till 1862, då Warolinska tomten vid Smala Vägen, nuvarande Första Långgatan, invid Göteborgs hamn inköptes.
Ar 1872 ombildade Bark sitt företag till aktie-bolag med honom själv som störste aktieägare, detta
för att fylla behovet av större rörelsekapital och
samtidigt fa en lugnare ställning.
Det var inte endast för det inhemska behovet av snickerivaror som Bark grundat sin fabrik. Med vaken blick för sin firmas möjligheter till export, hade han skaffat sig goda utländska förbindelser, främst i Tyskland. Preussiska regeringen lät vid uppförandet av Wilhelmshafens kaserner Barks fabrik ha hand om allt träarbete, som också utfördes på platsen, av svenska arbetare. Gamla nedbrunna Hasselbackens Moriska paviljong i Stockholm var av Barks fabrikat. En mängd större och mindre husbyggen landet runt, bl. a. Kulla Gunnarstorp, härstammar frän den Barkska fabriken, liksom otaliga detaljer inom snickeribranschen. Bark hade redan 1863 uttagit patent på ett husbyggnadssystem, »Barks system», som man fortfarande hör talas om i Göteborg, där det finns manga minnen av hans »patenterade» företagsam-het inom husbyggeriet, och Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning för 1878 skriver:
»Ett nytt byggnadsföretag av Fabrikör Aug.Bark! Han har valt Bangatan i Masthugget för sin verksamhet denna gången och har knappast hunnit avsluta de fyra första byggena, innan arbetet med ytterligare fyra påbörjas. Husen aro på stenfot, två våningar höga, av trä, efter det välkända »Barks patent». Den länge påtalade bostadsbristen är nu för Göteborgs vidkommande nästan hävd och man kan bygga vida billigare, än som på länge.»
(Forts. a sid. 11)
[GhmD:13007]
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
