Herm. Meeths, Meeths, Meeths AB, Herman

Herman M:s far, grosshandlaren Carl Herman Christoffer M (f 1835 i Lubeck, d 1889) grundade 1864 firma Herm Meeths med affär på Fredsgatan i Sthlm. Firman sålde till en början uteslutande symaskiner och hade generalagenturen för Singers fabrikat. Senare startades försäljning även av bl a tråd och silke, och 1878 öppnades en större specialaffär för sybehör på Regeringsgatan, följd av filialer i Gamla stan 1878, på Drottninggatan 1887, Götgatan 1888 och på Östermalm 1894. I Gbg startades en filial 1881, fem år senare flyttad till eget hus på Kungsgatan. Från 1885 bedrev firman dessutom engrosförsäljning. Efter grundarens död övertog hans änka ledningen tillsamman med Heinrich Schönfeldt.

Efter utlandspraktik och studieresor inträdde M i företagets ledning 1904. Firman började nu åter att utvecklas. Göteborgsbutiken byggdes ut 1904–06, och en ny filial öppnades i Norrköping 1907 (nedlagd 1952).

Sortimentet utökades och kom att bestå av så gott som allt som hörde till damkonfektion. Expansionen medförde lokalproblem för huvudaffären i Sthlm, och 1906 inköpte M den Duboiska fastigheten på Drottninggatan. Denna byggdes om till ett modernt och påkostat varuhus, enligt uppgift det då största i staden. Det öppnades i mars 1909.

M lade stor vikt vid skyltning och började 1910 – som förste svensk och efter förebild från Paris – med en årligt återkommande s k vit vecka, då försäljningen koncentrerades till vita varor.

Även göteborgsaflaren expanderade kraftigt, och 1910 sammanslogs den med en konkurrent, Vollmers modebasar. August Vollmers (även han av tysk härkomst) hade sedan 1881 varit anställd hos Meeths och varit föreståndare för göteborgsaffären 1889-1902. Vollmers öppnade en egen affär på Kungsgatan 39 i Göteborg med namnet Vollmers Modebasar, vilken blev mycket framgångsrik. Den 1 juli 1910 gick de båda affärsidkarna samman och bildade ett bolag som uppförde ett fyravånings affärshus i Göteborg på adresserna Kungsgatan 37, 39 och Vallgatan 20 efter att de tidigare byggnaderna där rivits, Vollmers-Meeths. Senare utökades deras fastighetsbestånd med Kungsgatan 35 och Vallgatan 16, 18, 22 och 24.

I sept 1936 brann huvudaffären i Sthlm. Efter ett provisorium vid Hötorget öppnades i april 1938 ett nytt varuhus i det sk Centrumpalatset på Kungsgatan. Varuhuset i Gbg genomgick en omfattande modernisering 1937.

Efter Vollmers död ändrades namnet till Meeths och under ledning av nästa generation Meeths etablerades dammodehus i Stockholm samt ett flertal landsortsstäder, bland annat Skövde. När företaget firade 75-årsjubileum 1939, bestod det av de två varuhusen i Stockholm och Göteborg, samt åtta filialer. Företaget hade över 600 medarbetare som ökade under högsäsongen till nästan 1000 personer. Efterhand avvecklades landsortsfilialerna och varuhusen i Göteborg och Stockholm uppgick i Åhlén/Tempokedjan 1965, som drev varuhuset i Göteborg vidare fram till den 23 mars 1974[2] då Åhléns city i Östra Nordstaden öppnades. Huset byggdes då om, på initiativ av målaremästare Eskil Kidmark, till galleria under namnet Kungsgården med ett tjugotal butiker inom olika branscher.

Meeths sålde i huvudsak exklusivare damkonfektion och accessoarer och var över lag ett varuhus för kvinnan. Detta visades bland annat i engagemang för införandet av kvinnlig rösträtt. Orsaken till M:s framgångar var driftighet parad med framsynthet bl a vad gäller marknadsföring. Han anammade snabbt varuhusidén men slog trots detta vakt om fördelarna som den lilla specialbutiken erbjudit. Detta skedde genom att helt inrikta sig på den i städerna växande kvinnliga kundkretsens behov av konfektion och textil hemutrustning. Han ville härmed kombinera varuhusets fördelar i form av ett brett utbud och rationellt ekonomiskt inköp med specialbutikens kunnande och kvalitetsmedvetenhet.

M insåg vikten av låg personalomsättning, vi-känsla och ansvarsmedvetande bland personalen. Man talade om "Meeths-familjen", och from 1930 utgavs en personaltidning där alla anställda runt om i landet fick information om personalförändringar, jubileer, skyltningar, modevisningar mm. I artiklar undervisades även personalen i hur de skulle bemöta sina kunder. (Riksarkivet om C E Herman Meeths samt Wikipedia om Meeths)