EN HISTORISK TILLBAKABLICK
Fram till 1950-talets slut hade stadskärnan
förnyats relativt långsamt genom punktsaneringar;
nybyggnader omfattande en eller ett par tomter.
Från slutet av 1940-talet upprättades planer som
innebar att stadskärnan, genom totalsanering av större
områden, skulle utvecklas till ett renodlat cityområde
för hela regionen. I planerna ingick förbättrade
kommunikationer, större utrymme för kommersiell
verksamhet och nya lokaler för stadens förvaltning.
Samtidigt fanns önskemål om att sanera områden som
dominerades av äldre bostadshus, hantverkslokaler,
lager och liknande som till exempel Östra Nordstaden
och delar av Västra Nordstaden. Saneringarna började
genomföras cirka 1960.
Under perioden 1960-90 genomfördes flera
stora förnyelseprojekt i denna anda. Det största
”saneringsprojektet” var Östra Nordstaden som förnyades
1965-75. 1963 presenterades dispositionsplanen, som
visade kvarter för detaljhandel, hotell, restauranger,
kontor och parkering. Dessa var sammanhållna av
övertäckta gågator i stort sett efter rutstadens mönster.
Där revs cirka 100 hus för att ge plats åt sju byggnader
som sammanfogades genom överglasningar. Till den nya
centrumanläggningen flyttade flera av de stora banker
som tidigare låg vid Södra och Västra Hamngatorna. I
Västra Nordstadens inre delar avröjdes ungefär hälften
av den småskaliga, blandade bebyggelsen. Kvarteret
Traktören togs i anspråk för en stor förvaltningsbyggnad
och längs Torggatan, som i äldre tider var ett livligt
butiksstråk, tillkom enhetligt utformade kvarter eller
kvartersdelar med bostäder och kontor.
Andra viktiga förnyelseprojekt var bostadsområdet
på Otterhällan, området kring Rosenlund -
Hvitfeldtsplatsen som bebyggdes med stora
kontorskomplex, varuhuset NK, kvarteret Arkaden,
Hotel Sheraton och Bazaar Alliance. Götgatan
i Nordstaden som mynnar mot Brunnsparken
utformades i en fyra våningar hög gallerigata med
glasad luftridå i gaveln. Gatans mått har bestämts efter
studier av arkader i Milano, London och Moskva.
En viktig del i stadskärnans förnyelse var utflyttningen
av hamnverksamheten. Trafikplanen omfattade en
stamled och en ringled från vilka man skulle kunna söka
sig in i city via parkeringszoner. Planen genomfördes
delvis. Ett stort parkeringshus byggdes i Östra
Nordstadens utkant samt i kvarteret Perukmakaren
men flera av de planerade parkeringsanläggningarna
utfördes aldrig. I de inre delarna föreslogs servicegator
och gågator. De så kallade servicegatorna skulle ha
arkader; gångbanor indragna i husens bottenvåningar.
Systemet byggdes ut vid vissa gatusträckor och
arkader tillkom både i befintliga och nya byggnader till
exempel vid Drottninggatan. Gågator infördes bland
annat längs Kungsgatan, Korsgatan och Fredsgatan
där de traditionella trottoarerna togs bort.
FÖRÄNDRAT, BEVARAT
Rekordårens arkitektur i stadskärnan är relativt
oförändrad. Enstaka fasader har under senare år rustats
upp och fått ett totalt nytt utseende som till exempel
kvarteret Perukmakaren längs Drottninggatan. En
vanlig förändring av 1960- 0ch 70-talens arkitektur
i stadskärnan är att arkader byggs för. Detta har till
exempel gjorts vid Rosenlund, i NK-huset och i delar
av Nordstan.
INGÅR I BEFINTLIGA PROGRAM
All bebyggelse i stadskärnan, utom Östra Nordstaden,
ingår i bevarandeprogrammet del I, bevarandeområde
1:A, 2:A Inom Vallgraven, Nordstaden 2 som
en spegling av Göteborgs ursprungliga roll som
”Sveriges port mot väster” och även stadens senare
utveckling. Därmed ingår stor del av den berörda
epokens bebyggelse i stadskärnan redan i befintligt
bevarandeprogram. De byggnader som är av särskilt
kulturhistoriskt värde som uttryck för rekordårens
arkitektur beskrivs närmare på följande sidor.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
