Stadens statyer, 2025, utställning

1854 invigs Göteborgs första offentliga staty, föreställande Gustaf II Adolf och därmed inleds historien om stadens statyer.
Under 1800- och tidiga 1900-talet var det offentliga insamlingar som finansierade uppförandet av statyer i stadsrummet. Initiativtagaren fick själv samla in pengar, anordna möten och tillsätta en kommitté för att realisera projektet.
Kommittéerna bestod ofta av stadens politiker och kulturella elit. Till exempel var Pontus Fürstenberg, August Röhss och Olof Wijk den yngre delaktiga i arbetet med John Ericssons staty.
Under andra halvan av 1800-talet går det trögt med stadens statyer. Efter Gustaf II Adolfs staty dröjer det nio år innan nästa staty uppförs. 1863 invigs "Bältespännarna", i Bältesspännarparken. Sex år senare, 1869 restes en byst av skalden J. A. Wadman. Sedan följer "Såningskvinnan", även kallad Johanna, i Brunnsparken 1883 och John Ericssons stary vid Kungsportsavenyn, år 1899. Därefter tar Göteborgs statyhistoria fart, då staden får både Karl IX:s ryttarstaty (1904) och Jonas Alströmers staty (1905). Efter det behöver göteborgarna inte vänta långa perioder på nya invigningar av offentlig konst.

FÖRELÄSNING - Stadens statyer: Historiska förebilder och ståtliga statyinvigningar.
Magnus Rodell, idéhistoriker vid Södertörns högskola. Onsdag 12 mars 2025 kl. 18.00-19.00
Under 1800-talets andra hälft började världen att beskrivas och förevisas. Teatrar, arkiv, museer och inte minst statyer och monument gick från att ha varit till för de bättre bemedlade till att bli tillgängliga för den bredare massan. Genom dessa olika former för historieberättande tecknades en bild av samhället, ofta med nationella förtecken, och där fyllde statyerna en viktig roll. De gav allmänheten tillgång till historiska gestalter och förbilder.
I den här föreläsningen berättar idéhistorikern Magnus Rodell om statyernas roll under senare delen av 1800-talet och det tidiga 1900-talet. Vilka syften var statyerna tänka att fylla och vilken roll hade de brett uppmärksammade statyinvigningarna?

FÖRELÄSNING - Stadens statyer: Tio män och fem kvinnor.
Charlotta Hanner Nordstrand, Fil. dr. lektor emerita vid Institutionen för Kulturvård, Göteborgs universitet. Onsdag 26 mars 2025 kl. 18.00-19.00.

Under andra halvan av 1800-talet växte sig Göteborgs borgerskap rika och betydelsefulla. Detta manifesterades i dyrbara villor, anläggandet av parker och avenyer, uppbyggande av konstsamlingar, museer, operahus och högskola med bibliotek. Även konst i det offentliga rummet gynnades. Den 18 november 1854 var det kungligt besök och stora festligheter när den första stora Göteborgsstatyn invigdes, Gustav II Adolf på dåvarande Stora torget.

Borgarna fortsatte sedan att satsa på statyer av stora män som Karl IX:s ryttarstay (mer känd som Kopparmärra), John Ericson, S. A. Hedlund, de mytiska Bältespännarna – alla skulpterade av manliga konstnärer. Det skulle dröja ett en bit in på 1900-talet innan en kvinna, Ninnan Santesson fick sitt verk synligt i stadsrummet. Santesson skapade t.ex. Minnesmonument ”Den siste Athenaren” över Viktor Rydberg som invigdes på Valborgsmässoafton 1930.

I den här föreläsningen kommer Charlotta Hanner Nordstrand att göra nedslag i Göteborgs tidiga statyhistoria, men även i senare verk av både kvinnliga och manliga skulptörer i Göteborgs stenstad.

FÖRELÄSNING - Stadens statyer: Monumentala dilemman.
Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet. Onsdag 16 april 2025 kl. 18.00-19.00.
Den, de eller det som avbildades som monument och statyer under storhetstiden i det sena 1800- och tidiga 1900-talet ansågs representera eviga värden. Monumenten förmedlade ofta stolthet över nationen, dess hjältar och händelser i det förflutna som stod i förbindelse med den tid då de invigdes.
En paradox var att medan varje nation underströk betydelsen av sina förebilder påminde statyerna starkt om varandra. Oavsett land var det likartade estetiska och ideologiska värden som dominerade bland de konstnärer och jurymedlemmar som verkade för statyernas tillblivelser.
Mängden av synnerligen kostsamma monument visade sig dock bli för stor. I början av 1900-talet minskade därför antalet projekt märkbart.
Många av statyerna har haft en stillsam historia då det huvudsakligen varit duvorna som har intresserat sig för dem. Andra monument har orsakat häftiga protester till följd av sentida avslöjanden som inte går ihop med senare tiders värderingar.
I den här föreläsningen resonerar Ulf Zander om det svårlösta dilemma som utmärker statyer. Då som nu uppförs de utifrån övertygelsen om att de värderingar som de är förknippade med kommer att vara aktuella även framöver. Problemet är att utgångspunkterna för all form av offentlig konst är tidsbundna – och därmed dömda att förändras.

JOHN ERICSSON
1889 går ingenjören och uppfinnaren John Ericsson bort. Fem år senare startar järnvägsbyggaren och riksdagsmannen Claes Adelsköld en insamling för att resa svenskt monument över Ericsson.
1895 utlyser kommittén monumentet en tävling för att utse en svensk konstnär för uppdraget. Ingel Fallstedt skickade in ett förslag på en byst, även fast det skulle vara en helkroppsstaty. Hans skiss var dock så bra att kommittén bad honom att ta fram ett nytt förslag.
Flera placeringar i staden diskuterades innan valet föll på Kungsportsavenyn 1. Det fanns redan då en tanke om ett andra monument mittemot för att skapa en "ovanligt stämningsfull gatuentré” till Kungsportsavenyn. Dock dröjde det nästan 100 år innan det andra monumentet, Charles Felix Lindbergs staty kom på plats.

FÖREMÅL: JOHN ERICSSON STATYETTEN av Ingel Fallstedt GM:22773
Denna statyett ställdes ut i börshuset tillsammans med andra förslag efter att en jury gett sina åsikter till kommittén för John Ericsson-monumentet. Två av jurymedlemmarna, bland annat initiativtagaren Claes Adelsköld själv, fördrog denna statyett med upplyft huvud och längre jacka. Men de tre andra röstade för vad som skulle bli den slutgiltiga statyn som idag står på Kungsportsavenyn 1.

KARL IX:S RYTTARSTATY

1898 reser översten Albert Jacobsson till Stockholm för att beställa på en fotstaty av Karl IX hos skulptören John Börjeson. Kort efter besöket skriver Börjesson till Jacobsson; ”Under funderandet på denna gubbe har det så småningom kommit en häst mellan benen på honom”. Han skickar därför två skisser, fotstatyn samt en ryttarstaty med två figurgrupper.

Fotstatyn hade en prislapp på 40 000 kronor, medan ryttarstatyn med figurgrupper skulle kosta 150 000 kronor. Börjeson hade alltså hoppats på en större och dyrare beställning. Han fick rätt i att göteborgarna ville ha en ryttarstaty, men utan figurgrupper. Dock fick han nöja sig med 75 000 kr för statyn.

I Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning kunde man ta del av kritiken som riktades mot figurgrupperna. Symboliken i de två ansågs något oklar och en av dem, ”Brytningstider” kallades i stället för ”Kraft och våld”.

Kort efter invigningen fick statyn smeknamnet Kopparmärra, ett sätt att driva med statyn då Karl IX sitter på en hingst och inte en märr (sto).

FÖREMÅL:
”ALLT FÖR FOSTERLANDET” av John Börjeson GM:22775, var tänkt att stå framför sockeln. Den ska enligt konstnären symbolisera att det Karl IX ”…gjorde af grymhet och hänsynslöshet, det gjorde han ej för egen del, utan allt för fosterlandet!”.

FOTSTATY av Johan Börjeson GM:22774, visar kungen vänd i halvprofil. Han har blottat huvud och bär harnesk med stridsyxa och värja. Denna modell var populär till en början, kanske för att den skulle kosta mindre än hälften av ryttarstatyn.

”BRYTNINGSTIDER” av John Börjeson GM:22776, var tänkt att stå bakom sockeln och skulle symbolisera ”…den brytningstid, som han lefde i å der han gick fram nedtrampande allt som ställde sig i hans väg för att röja väg för efterkommande tider.”

S. A. HEDLUNDS BYST

Året 1900 avlider den liberala publicisten och riksdagsmannen S. A. Hedlund. Året därpå startar landshövding Gustaf Lagerbring en insamling för att resa ett minnesmärke över honom, vilket leder till en lång debatt mellan liberaler och konservativa.

När stadsfullmäktiges ordförande August Wijkander föreslår att staden ska upplåta plats för minnesmärket och finansiera grundläggningen, proteterar de konservativa mot att offentliga medel används till detta. Kommittén för minnesmärket erbjuder sig att bekosta för grundläggningen, men de konservativa ville inte att bysten placeras på offentlig plats. Först 1904 beslutar stadsfullmäktige att placera den på Göteborgs museums innergård.

Minnesmärket är utfört av Christian Eriksson och är en förstoring av en byst från 1883 av Per Hasselberg. 1927 flyttades bysten till sin nuvarande plats utanför Samhällsvetenskapliga biblioteket på Vasagatan 2 A och blev trots debatten till slut en del av det offentliga rummet.

S.A. HEDLUND var bland annat huvudredaktör på Göteborgs Handels- och sjöfartstidning, liberal politiker och medlem av Göteborgs stadsfullmäktige under nästan 30 år.

FÖREMÅL: S. A. HEDLUNDS BYST av Per Hasselberg GM:29540:2
Bysten är utförd av Per Hasselberg och gjuten i Paris 1883. Den gjöts i minst två exemplar. Denna skänktes 1973 till det som numera är Göteborgs stadsmuseum av Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Den andra bysten donerades till museet 1886 och följde sedan med när konstsamlingen flyttades och Göteborgs konstmuseum grundades. Det exemplaret som idag tillhör Göteborgs konstmuseum lät man gjuta av och förstora för att skapa det offentliga konstverket.