SANKTA MARIE KAPELL

SANKTA MARIE KAPELL - Sankta Marie kapell uppfördes av sandsten på 1150-talet, "i Erik den heliges tid", enligt inskription på muren. Uppgifter finns om att det skulle vara byggt av Ambjörn Store. Kapellet var sockenkyrka för Thorsö (Torssö) socken. Det bestod i äldsta tid av nästan kvadratiskt långhus med sydportal, möjligen västportal, samt ett lägre, troligen rakslutet kor. Långhusmurar och fragment av en valvbåge mellan kor och långhus återstår ännu. Från denna tid är även bevarat dopfunt, fragment av en gravvård med ett grekiskt kors samt två liljestenar, vilka under en period före 1981 fungerade som portar till kyrkogårdsmuren. Någon gång mellan 1150 och1350 tillkom en sakristia i norr.
Under 1300-talet kom byggnaden ur användning, möjligen beroende på digerdödens härjningar. Församlingen sammanslogs med Senäte församling och kapellet förföll. 1525 hamnade kapellet i Tord Bondes, Tranebergs gård, ägo. Enligt traditionen återuppbyggdes det ca 1544 av Elin Kyle, men förföll efter en tid åter. Av de gamla murarna återstod minst 1 ½ meters höjd, då kapellet 1678 återuppbyggdes/restaurerades av Magnus Gabriel de la Garde, som då ägde Traneberg. Murarna jämnades med tegel och en ny triumfbåge murades. Ett vapenhus av trä byggdes i väster. De la Gardie skänkte nuvarande predikstol och altaruppsats/ram till kapellet. Från 1600-talet stammar även tre träskulpturer vid sidan av predikstolen.
1750 tillkom, på initiativ och bekostnad av Eric Månsson Ulfsparre, Traneberg, nuvarande kor, vapenhus, sakristia, läktare i väster respektive söder, bänkar, en porträttsamling, altartavla och två korbänkar. En kubbstol i koret är från 1770-talet.
1870 restaurerades kapellet och fick bland annat sitt nuvarande inner - och yttertak samt fönstren. 1909 utbyttes de slutna bänkarna mot öppna bänkar och predikstolen målades. 1932 skänkte dåvarande ägarna till Traneberg, Gunnar och Albin Andersson, byggnaden till Otterstads församling. Kyrkogården utökades i söder 1939, enligt ett förslag av Nils Påhlsson.
En större restaurering 1947 enligt program av arkitekt Ärland Noréen. Entreprenör var byggmästare Albin Gustavsson, Kållandsö. Konservatorsarbeten leddes av konservator Olle Hellström och elarbeten av Per Johansson, Kållandsö. Grunden förstärktes, fasaden omputsades och takets cementplattor utbyttes mot skifferplattor. Vidare ändrades ytterdörren, och nya, dubbla fönster insattes och ett korfönster igensattes. Predikstol, läktarbröst, altartavla och korbänkar konserverades. Över predikstolen uppsattes ett nytt ljudtak. Även altarringen utbyttes mot en ny och bänkarna ombyggdes. En medeltida dopfunt, som tidigare stod vid Tranebergs gård, återbördades till kyrkan. En calvariegrupp placerades över triumfbågen. Härutöver installerades el och värme. Den lilla läktarunderbyggnaden tillkom möjligen vid denna restaurering.
En orgel inköptes 1959 från Nordfors och co, Lidköping. Fasaden ritades av Smedin. (?). Klockstapel uppfördes 1971. Dessförinnan var klockan placerad i en trädklyka. Underhållsarbeten på fasaden genomfördes 1972. Ett votivskepp, nu hängande i taket, är tillverkat 1964 av Oscar Jonsson, och det andra från 1985 är tillverkat av Georg Jansson. 1993 - 1995 skedde en renovering av interiören. Den gamla valvbågen mellan kor och långhus upptäcktes. 2000 anlades parkeringsplats och ekonomibyggnad.

SANKTA MARIE KAPELL - Kapellet uppfördes på 1100-talet. Det består av rektangulärt långhus, smalare och lägre vapenhus i väster, lägre och något smalare tresidigt avslutat kor i öster och en låg sakristia i norr. Såväl kor som sakristia och vapenhus stammar från 1750.
FASAD - Kapellets långhus är huvudsakligen uppfört av finhuggna sandstensblock. I gavelröstena samt runt fönster finns inslag av tegel. Kor, sakristia och vapenhus är murade av gråsten. Fasaden är spritputsad med synlig ballast. Dörr - och fönsteromfattningar samt hörnlisener är slätputsade. Långhusets sockel utgörs av en delvis skråkantad, huggen natursten, utstickande i nedre partiet. Övriga delar har putsad, något ojämn sockel.
PORT - Porten i väster består av en rundbågad, fiskbensmönstrad grå pardörr. Den är placerad i en djup, konande slätputsad rundbågig nisch. En stor kalksten utgör trappsteg framför nischen och en annan utgör nischens golv.
FÖNSTER - Långhuset har ett fönster på vardera långsida, sakristian ett i öster och ett i väster, vapenhuset ett i norr och ett i söder, koret ett i varje fasad utom den östra. Dessa gråmålade, rundbågiga fönster är genom träspröjsar indelade i tolv smårutor i långhuset, sex i vapenhuset, åtta i koret och sakristian. De är placerade i rundbågiga, grunda nischer och försedda med grå fönsterbleck. I östra gavelröstet är en svart trälucka. Långhusets västfasad har i gavelröstet en trefönstergrupp, med det mellersta fönstret högre. Fönstren är gråmålade och indelade i 12 respektive 14 rutor.
TAK - Samtliga tak är täckta med skiffersten. Långhuset täcks av sadeltak, vapenhuset och koret av ett valmat sadeltak. Långhustaket kröns av ett träkors på såväl östra som västra gavelspetsen. Mellan långhusgavelns gavelväggar och korets respektive vapenhusets tak är en svart plåtskoning.

SANKTA MARIE KAPELL - Kapellet består av ett kort långhus med läktare i väster, söder och norr , tresidigt avslutat, lägre och något smalare kor i öster, vapenhus i väster och sakristia i norr. Interiören speglar huvudsakligetn 1600-och 1700-talen.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom en mittgång. Över västra delen är en läktare. Under denna finns på sydsidan en rak, öppen och brant läktartrappa mot söder. Södra bänkkvarteret når ända in till västväggen. Vid norra sidan är en enkel underbyggnad. Långhuset skiljs från koret genom en rektangulär triumfbåge. Över denna har uppsatts en hylla, där predikstolen är placerad. Söder om predikstolen hänger på östväggen ett skulpterat krucifix, flankerat av Johannes och Maria. På nord - och sydväggen finns närmast predikstolen vardera en kort herrskapsläktare. Över varje läktare hänger två oljemålade porträtt. Porträtten över norra läktaren avbildar i mantel Peder Knutsson Månesköld 1606 samt Johan Becker 1647, ägare till Traneberg. Över södra läktaren hänger porträtt av Georg Johan Taube, ägare till Traneberg 1703-1739 samt Göran Eriksson Ulfsparre. I det södra långhusfönstret står ett votivskepp från 1985 och ett från 1964 föreställande "Natalia Charlotta" hänger någon meter framför det norra fönstret. På vardera sida om triumfbågen är en nummertavla.
GOLV - Golvet utgörs av längsgående, smala och obehandlade furuplankor. I mittgången ligger en grön gångmatta.
VÄGG - De ojämna väggarna är slätputsade och vitmålade. Väggen avslutas upptill med en rundad, vitmålad trälist. Mot den lilla läktarunderbyggnaden i norr är en vitmålad brädvägg. Triumfbågen har smalare nederdel med raka sidor. Ca 1,2 meter från golv vinklas den ut och breddas ca 20 cm åt varje sida. Ca 40 cm härovan upptäcktes 1995 delar av en medeltida valvbåge, som sparats. En kraftig hålkälslist av sandsten är i söder synlig utmed hela bågens djup och i norr närmast koret. Putsen har gjorts tunn och genomskinlig, så att de stora kvaderstenarna syns.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Den ålderdomliga dörren mot vapenhuset i väster består av vertikala, breda plankor med handsmidda, i ändarna dekorativt utformade, beslag. Dörren har ett stocklås. Den är placerad i en rektangulär nisch.
FÖNSTER - Långhuset har på varje långsida ett centralt placerat rundbågigt , gråmålat fönster. Fönstren är indelade i smårutor genom blyspröjs och försedda med olikfärgade antikglas. De är placerade i inåt konande fönstersmygar, putsade och målade som väggarna. I väster finns på läktarvåningen tre rundbågade fönster placerade i grupp. Fönstren är gråmålade och indelade i rutor genom träspröjs. Fönstren är placerade i en gemensam grund fönstersmyg. Nya fönster insattes 1947.
TAK - Taket består av ett tunnvalv av längsgående, vitmålade brädor. Inuti triumfbågen är ett plant, vitt brädtak.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Norr om mittgången är en enkel underbyggnad, möjligen från 1947, under trappan. Dörren mot mittgången är rumshög och lutar mot väggen. Den är byggd av vertikala bräder och försedd med vertikalt handtag.
KOR - Koret uppfördes 1750. Det avgränsas från långhuset genom en triumfbåge. (Se långhus) Altaret är placerat mot korväggen, och på båda sidor om detta finns en bänk utmed östväggen. På altaret är ett silverkors från 1953. Altarringen står ca en meter från korväggen. Mot väster är en trappa till vardera sidoläktare. Över varje uppgång hänger en oljemålning av en kung till häst. Den norra avbildar Karl X Gustav och den södra Karl XI. I den vinkel som bildas mellan trappa och västvägg står vid vardera sida en gråmålad, vinkad, rygglös bänk. I korets södra del står en dopfunt och i den norra en kubbstol. Mot norr är även en utgång till sakristian. Mittgångens gångmatta när fram till altarringen.
GOLV - Korgolvet utgörs av rektangulära, grovt hyvlade kalkstensplattor. Innanför altarringen är golvet upphöjt och här ligger en gul heltäckningsmatta.
VÄGG - Korväggen är slätputsad och vitmålad. Den avslutas av en skrånande taklist av trä. Väster om triumfbågen har ett varv kvaderstenar endast tunn genomskinlig puts. Här fortsätter triumfbågens nämnda fördjupning fram till nordväggen .
DÖRR - En grågrön dörr av vertikala bräder och med lås från 1900-talets början leder till sakristian. Dörren är placerad i en djup, rundbågad, utåt konande nisch.
FÖNSTER - Koret har vardera ett fönster i söder, sydöst och nordöst. Fönstren har samma utformning och placering som långhusfönstren, men är något mindre.
TAK - Kortaket är ett plant, vitmålat brädtak
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är murat, putsat och vitmålat. En kalkstensskiva täcks av en grågrön träskiva samt på framsidan ram av trä i samma färg.
BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning består av två slutna kvarter, skiljda genom en mittgång. I väster når bänkarna ända intill korväggen. Bänkarna står ända intill ytterväggarna. Utmed väggarna är en grönmålad träskärm mot. På sydsidan finns åtta bänkar, varav den ena är avkortad mot läktartrappan, och på nordsidan sju stycken. Bänkarna är målade i samma färg som väggskärmarna. Dörrarna är försedda med nedsänkta speglar, marmorerade i grått och rött. Under den profilerade övre sargen är en tandsnittsfris. Under sitsarna finns bänkvärmare. Bänkarna från 1909 ombyggdes och fick nya gavlar 1947. De grågrönmålade slutna korbänkarna på ömse sidor om altaret har mot väster en skärm med profilerad övre sarg med snidad tandsnittsfris. Korbänkarna är från 1750.
PREDIKSTOL - den polygona predikstolen är placerad på en hylla över triumfbågen och delvis utskjutande från denna. På varje sida är en svart arkadbåge med Kristus eller en av evangelisterna snidad med sin symbol. I hörnen är grönmålade pelare och under figurerna är blåmålat med röda fält med respektive namn. Den övre, profilerade sargen är målad i guld, grönt mm. Predikstolen är från 1600-talet och skänktes till kyrkan av Magnus Gabriel de la Gardie 1678-1686.
Ett sjusidigt ljudtak från 1947 har rikt profilerade sidor i gulrött, blått, grått mm. Taket kröns av blå, skulpterade medaljonger. En gråmålad trappa, troligen från 1947, leder upp från sidoläktaren i norr. Trappan har mot långhuset räcke med svarvade, grå spjälor.
ORGEL - Orgeln byggdes 1959 av Nordfors och co, Lidköping. Orgeln har grå träfasad, indelad genom speglar i liknande färg. Den har pedalstämma och en manual med fem stämmor.
LÄKTARE - Orgelläktaren i väster vilar på två skulpterade, grönmålade pelare fästa närmast mittgången i två bänkar. Läktarbröstet består av ett rakt gråmålat skrank med profilerad sarg upptill. Sargen pryds av en utsågad bågfris. Läktarbröstet pryds på sydsidan av tre bruna fält med från vänster Esaja, Jeremia samt en vapensköld. På nordsidans fält finns från vänster en vapensköld, Hesekiel och Daniel. Mittfältet har en minnesinskription över kyrkans renovering 1750. Läktargolvet är av omålade brädor. Orgeln har central placering med spelbordet mot väster. Sidoläktarnas läktarbröst har samma utformning. På den södra läktaren pryds läktarbröstet av oljemålade vapensköldar tillhörande släkten Ulfsparre, Taube och von Becker. Mot väster hänger även en tavla med Karl den XIIs porträtt från 1700. Det norra läktarbröstet pryds av två upphängda, inramade porträtt i olja föreställande greveparet Arvid Posse, född 1689 och Christina Posse, född 1699 Posse. Sidoläktarna vilar på var sin skulpterad, grönmålad pelare på tredje bänkraden från väster räknat. På varje sidoläktare finns en gråmålad, rygglös bänk utmed ytterväggen. En gråmålad trappa i koret leder upp österifrån till vardera sidoläktare. Trapporna har grå sidoskärm med spaljé målad i trompe d éuille. Från norra läktaren går en likadan trappa till predikstolen över triumfbågen. Södra och västra läktaren tillkom 1750, medan den norra troligen är yngre.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Den oljemålade altartavlan på duk, troligen 1700-tal, skildrar den sista måltiden i främst svarta och röda färger. Den är en avmålning av Otterstads kyrkas dåvarande altartavla.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen består av en kvadratisk ram från 1600-talet. Den brutna krönlisten är målad i guld, rött och blått. Sidostyckena i form av pilastrar är gröna och prydda av skulpterade "änglaflykter", dvs änglahuvuden upptill och nedtill. Understycket har vid sidorna de la Gardies målade vapensköldar. I mittpartiet är en vit, oval tavla med bibelcitat. Altaruppsatsen donerades av Magnus Gabriel de la Gardie 1678-1686.
ALTARRING - Altarringen från 1947 består av ett halvcirkelformat grönmålat skrank. Träarmstödet i samma färg pryds av nedhängande skulpterad tandsnittsfris i guld. Knäfallet är stoppat och klätt med gult plyschtyg.
DOPFUNT - Dopfunten från 1100-talet har cylindrisk, uppåt konande cuppa med profileringar nedtill. Foten är fyrsidig och nedåt konande. Dopfunten var under en period före 1947 placerad vid Tranebergs gård.
SKULPTURER - Calvariegruppen på långhusets västvägg består av tre separata träskulpturer från 1600-talet. Kristus är målad i hudfärg, korset i brunt. Maria i norr och Johannes i söder är målade i vitt med mantlar och Marias hår i guld. Figurerna fick nuvarande placering 1947.
NUMMERTAVLA - De rektangulära nummertavlorna är svartmålade med ram och "rader" i silver. De kröns av var sin målad och skulpterad vapensköld.
KUBBSTOL - En blåmålad kubbstol är troligen från 1770-talet. Stolen har genombruten, skulpterad rygg. I stolens nederkant har sågats ut halvrunda partier för att korta ben skall framträda. Stolen har målade inskriptioner i form av Tranebergs ägarlängd från 890 och framåt.
VAPENHUS - Vapenhuset byggdes 1750. Det ligger ett trappsteg lägre än långhuset. Den äldre, utstickande och oputsade långhussockeln av kalksten tjänstgör som trappsteg. I vapenhuset är ett bokbord i söder. På vardera sida om porten har (upp och ner) rests en liljesten. Dessa utgjorde tidigare portstolpar i norra muren.
GOLV - Golvet består av kvadratiska, grovt hyvlade kalkstenar
VÄGG - Innerväggar består av vit, slätputs. På östväggen, söder om långhusdörren, är ett grekiskt kors i relief, troligen tillhörande fragment av en inmurad, medeltida gravvård. Utmed västväggen söder om långhusdörren samt västra delen av nordväggen återstår rester av den äldre, långhussockeln. Sockeln är putsad i nordväggen. Väggen avslutas med en vit, skrånad taklist av trä.
PORT - Porten i väster består av en gråmålad, rektangulär pardörr med vardera tre nedsänkta speglar. Över dörren är ett ljusinsläpp.
DÖRR - Dörren till långhuset är ålderdomlig, rektangulär med grå, fiskbensmönstrad fyllning. Den har en dragring av järn och nästan triangulär nyckelskylt.
TAK - I taket är vitmålade bräder.
FÖNSTER - Vapenhuset har mot norr och söder vardera ett fönster av samma utformning som långhusfönstren, men mindre.
SAKRISTIA - Nuvarande sakristia uppfördes 1750. Runt sakristians norra, västra och östra vägg är en murad och putsad sockel med sittbrädor i grått på ovansidan. I väster vilar ett rumshögt textilskåp från 1995? på sockeln. Det grågröna skåpet har dubbla dörrar med speglar. I det nordöstra respektive nordvästra hörnet är vardera ett grått hängskåp, troligen 1700-tal, med spegeldörr. Här finns även ett kvadratiskt bord med grönmarmorerad skiva. I östfönstret står ett träkrucifix.
GOLV - Golvet består av grovt slipade kalkstensskivor.
VÄGG - Väggarna vitmålade och slätputsade.
DÖRRAR - Dörren är målad grågrön och har långa beslag, troligen från 1900-talets början.
FÖNSTER - I vapenhuset är ett fönster mot väster och ett mot norr. De har samma utformning och placering som långhusfönstren.
TAK - Det plana trätaket är målat i gråvitt.