Pengaberget, Naturföremål/-bildning med bruk, tradition eller namn

Enligt bl a Christopher Cronholm, ca 1750-57 finns det i Pengaberget ett stort hål, såsom en stuga, vars ingång är ganska trång. Här skall en stor skatt av pengar och silver ha gömts. Håligheten skall i äldre krigstider ha använts som gömställe för både människor och deras ägodelar.
Vidare skriver Cronholm: "Ej långt härifrån, där Bodstorpsgården tillförne stått, synes i hårda berget, såsom i en vägg, hål liksom efter ett intryckt människohuvud, så att i hålet, som är större inuti än utantill är tecken till näsa och mun, samt ett helt ansiktes skapnad. En saga påstår, tvenne jättar fordom slagits här, och den ene huggit huvudet av den andre och så tryckt in i berget."

Naturbildning med namn och tradition. Inom ett ca 140 x 70 m st område (Ö-V) är ett uppsprucket berg med stora klippblock. Området är en erosionsrest från kritperioden. Snäckstenslager framträder här och var samt att man vid bl a kabelarbeten har påträffat skikt med snäckskal under moränen. Fridlyst som naturminne 11 mars 1919. Enligt förstagångsinventeringen 1965 fanns, på en upprest sten i SÖ delen av området, en gjutjärnsskylt med inskriften:
NATUR \ MINNESMÄRKE \ Fridlyst en. lag.
Ej återfunnen vid revideringsinventering 2011. Enligt uppgifter vid förstagångsinventeringen skulle fler sådana skyltar finnas i området men påträffades varken 1965 eller 2011.
Området utgör en del av Pengaberget (namnet utsatt på moderna kartor), kallat "Penningberget" av Sjöborg år 1792 och "Penningeberget" på karta år 1854. Äldsta namnbelägget är från ca 1750-57 "Penga Berget". Flera sägner, nedtecknade av bl a Christopher Cronholm ca 1750-57, finns om berget som även sträcker sig längre åt N. Mynt skall ha påträffats i en hålighet i berget, varvid namnet skall ha tillkommit. Sägnerna verkar inte vara kända av ortsbefolkningen.