Kyrka/kapell

Den del av Tidan, som flyter förbi Kapellet, kallas Kapellströmmen. En kyrkklocka lär ligga i ån. Onda makter sänkte klockan och den kan därför inte tas upp. När klockan i Leksbergs nuvarande kyrka ringer, så sjunger de:
Hej, bingbarum, Kersti, Karin
Syster ligger i kapparström (kapellströmmen).
En gång hittade några personer klockan i ån och drog upp den, men då sa en av gubbarna: Där det kommer dä ena höna! Men på for klockan i huvudstupa, för man fick inget säga.

Kyrkogrund, 11,2x6,2 m (ÖSÖ-VNV) i ytterkant, delundersökt, utgörs av ett ca 1,2 m br dike fyllt med sten. Diket har grävts ner ca 0,5 m dj i leran. Stenarna i diket är 0,1-0,5 m st, murbruk saknas helt. Grunddiket har utgjort underlag för en träsyll och kyrkan antas varit uppförd helt i trä. Den V delen av grundmuren utgjordes av långhuset, ca 7x6,2 m i yttermått och 5,4x4 m i innermått. I Ö är koret, 4,6x4,2 m i yttermått, 3x2,7 m i innermått. Inne i koret påträffades 2 gravar och i långhuset 1 grav, dessa har tillhört ett äldre skede, någon gravläggning inne i kyrkan har således aldrig ägt rum. Grunddiket skär ett flertal äldre anläggningar, därav minst 14 gravar. Kyrkan har sannolikt uppförts runt år 1100 och övergivits på 1300-talet, då begravningarna har upphört på den omkringliggande kyrkogården.
Delvis under kyrkogrunden hittades rester av en tidigare kyrka, 5,6x4,3 m (NV-SÖ). bestående av 4 hörnstolphål, ca 1 m diam. På alla sidor utanför vägglinjerna fanns gravar, även direkt Ö om grunden, vilket visar att kyrkobyggnaden bestod av ett rum och att det inte funnits någon korutbyggnad, samt att man inte begravt inne i kyrkan. Gravtomma ytor på en sträcka längs N- och S-väggen antyder att det fanns två ingångar. Kyrkan bedöms ha uppförts runt år 1000 och ersatts av den yngre kyrkan ca år 1100. En C14-datering från den äldre kyrkan: 1140±70.
Under kyrkorna fanns rester efter ett äldre kulturlager, såväl inne i grunden som över hela kyrkogårdsytan, med fynd av bl.a. keramik, slagg och bränd lera, som dateras till yngre järnålder/tidig medeltid. Även 3 stolphål och 2 sotfyllda gropar som påträffades inom grunden kan hänföras till det äldre boplatslagret. Den äldsta kyrkan bör ha uppförts som en privat gårdskyrka inom en gård med rötter på platsen sedan 700-talet och som lämnats redan på 1100-talet. Fyra C14-dateringar med samband till boplatsen, från 1020±110 till 1360±80.
Efter avslutad undersökning täcktes kyrkan och begravningsplatsen med matjord. Kyrkogrunden markerades i markytan med stenar av samma karaktär som i grundmuren, ett kors har rests i kyrkogrundens kordel och en klockstapel har rests på kyrkogårdens S del.
(Raä dnr: 3.4.2-640-2013)

Äldre beskrivning: Kapellgrund, 11,5x4-5 m (NNÖ-SSV). Grunden är belägen under plogdjup (0,1-0,2 m under markytan) och har framkommit genom provgrävning av hembygdsforskare. Grundens Ö del är frampreparerad och består av en närmast halvcirkelformad mur, 1-1,3 m br och bestående av stenar, 0,1-1 m st (vanligen 0,2-0,4). En provgrop är upptagen i det förmodade SV hörnet. Där syns några stenar, 0,2-0,8 m st. Grunden har identifierats genom tydliga cropmarks. Tidigare har i området påträffats en del av en dopfunt samt diverse murrester. - Grunden har tidigare ansetts ligga närmare ån d.v.s. under Raä nr 32:1.