Stenkammargrav

Hällkista i stensättning. Undersökt och borttagen av GAM 1967.

Stensättningen är rund, 9 m diam och 0,4 m h. Övertorvad med i VNV delen en ca 1 m l sten. I SV-V-N kanten kantkedja? otydlig, 0,1-0,3 m h av 0,5-1 m st stenar. Denna är dock oregelbunden och något osäker. Hällkistan i stensättningens mellersta och S del är ej begränsad i den N gaveln, synligen ca 4x2 m (N 10 grader Ö - S 10 grader V). Den har i S gaveln en rest häll, 0,7 m h, 0,65 m br och intill 0,25 m tj. V långväggen utörs av 3 hällar, synligen 0,1-0,3 m h och 0,3-0,9 m l. Ö långväggen markeras med en häll i S delen, synligen 0,1 m h och 0,3 m l, samt ett par något märkbara, mindre stenar, som är övertorvade. Inga takhällar synliga. Kistan förefaller fylld med jord. V om V långväggen är en insjunkning. Stensättningen bevuxen med några enbuskar och tallar.

OBS! Hällen som benämns gavelsten kan i stället vara Ö långvägg. Den häll som nämns i stensättningen kan stå i kistans V vägg, då den mot S tycks följas av minst 2 övermossade hällar. Stenen i Ö delen kan i så fall stå rest i stensättningen (rest av stenrad?). Se skiss i inv.bok nr 2.

Undersökningen omfattade hällkistan med senare tillbyggnad och efterbegravning. Hällkistan var då svårt skadad av plundringsgrävningar, tvårummig och omgiven av en kantkedja. Fyndmaterialet i stenkistan var senneolitiskt och bestod av obrända ben samt keramik och flinta. I kammaren stod fyra små svagt urholkade hällar. Utöver det senneolitiska fyndmaterialet fanns även spår av en sekundärbegravning från bronsålder, romersk järnålder eller folkvandringstid i stenpackningen utanför. Materialet bestod bl.a. av en bronspincett, lerkulor och keramik.

Rev 1989: Undersökningen gav även boplatslager (?) i anslutning till stensättningen