Lockarps kyrka, kyrkomiljö

Lockarps by ligger sydöst om Malmö, på slätten omgiven av jordbruksmark.
Området har varit bebott sen förhistorisk tid vilket fornlämningar i närheten visar.
Namnet är belagt 1283 som Lokkathorp. Ändelsen torp i betydelsen nybygge brukar
hänföras till vikingatiden. Utgrävningar har funnit en storgård i byn redan under 900-
talet. På 1400-talet anges i ett skuldebrev att det fanns en huvudgård med sex
tillhörande bondgårdar.
Lockarps socken var liten till ytan och bestod av enbart en by. På en lantmäterikarta
från år 1700 fanns i byn 18 gårdar och fyra gathus. Byn hade en långsträckt öst-västlig
riktning med kyrkan centralt placerad längs bygatan. Flera dammar som senare
dikades ut fanns inom bytomten. Jorden var indelad i smala tegar.
Enskiftet genomfördes 1805 i Lockarp då jorden delades i större samlade enheter. De
flesta gårdar flyttades ut från byn, men fem blev kvar på ursprunglig plats.
1898 öppnade järnvägen, Kontinentalbanan mellan Malmö och Trelleborg. Lockarp
fick en kombinerad station och postkontor öster om kyrkbyn. Genom järnvägen kom
nya yrkesgrupper till Lockarp. Stationssamhället som byggdes skiljdes från kyrkbyn av
järnvägen.

Idag är Lockarps kyrkby en liten by samlad längs bygatan som är belagd med gatsten.
Ett par gårdar finns kvar intill kyrkan och hästar och får betar i hagarna. Längs gatan
är gathus av varierande ålder. Byn avgränsas av järnvägen och Yttre ringvägen.
Malmös infrastruktur och bebyggelse närmar sig men kyrkbyn är fortfarande klart
avläsbar och lantlig. Resterna av stationssamhället är idag än mer avskilt sedan
järnvägsövergången är borttagen och en tunnel under järnvägen är byggd längre bort.

Kyrkan ligger längs bygatan. Kyrkogården är omgärdad av en mur och inbäddad i
grönska med höga träd. Öster om kyrkan ligger en länga som varit den gamla byskolan
som senare blev församlingshem och numera är privatbostad. Mot söder utbreder sig
jordbrukslandskapet med fält.
En bit bort österut går Glostorp kyrkväg somidag är cykelväg kantad av pilar.