Beskrvning <itemDescription> |
-
Miljö Tranås ligger i den östra delen av Säby socken, i nordöstra änden av Jönköpings län. Staden ligger i Svartåns dalgång och på de grusåsar som omger denna. Strax nordost om staden mynnar ån i sjön Sommen. Orten, som först hette Lövstad, har sitt ursprung i Tranåskvarn där Svartåns fall nyttjats sedan medeltid. På hemmanets ägor möttes Ydrevägen och Östra Holavedsvägen, en viktig knutpunkt. Med...
Visa hela
Miljö Tranås ligger i den östra delen av Säby socken, i nordöstra änden av Jönköpings län. Staden ligger i Svartåns dalgång och på de grusåsar som omger denna. Strax nordost om staden mynnar ån i sjön Sommen. Orten, som först hette Lövstad, har sitt ursprung i Tranåskvarn där Svartåns fall nyttjats sedan medeltid. På hemmanets ägor möttes Ydrevägen och Östra Holavedsvägen, en viktig knutpunkt. Med start 1849 började marknader hållas på platsen. 1861 flyttades den åldriga Säbymarknaden dit. En samlad bebyggelse började spira. Avgörande för utveckling var dragningen av Östra stambanan 1874. Tranås som orten nu hette expanderade som stationssamhälle. 1882 fick Tranås köpingsrättigheter, 1919 stadsrättigheter. 1951 införlivades hela Säby socken med staden. Under 1800-talets slut växte Tranås fram som en stark handels- och industriort. Tyngdpunkten kom att ligga på möbel- och pälstillverkning. Vid sidan av detta fanns sågverk, stenhuggerier och bryggerier. Staden fick kring förra sekelskiftet även status som kurort. Stadsplanen tog sin utgångspunkt från landsvägen, vilken omvandlades till Storgatan. Längs denna lades tre parallellgator, korsat av rätvinkliga tvärgator. Tranås fick en utpräglad rutnätsplan. Nya griftegården ligger i den nordvästra utkanten av Tranås, norr om villastadsdelen Ängaryd. I norr och väster vidtar löv- och barrskogsområden, i öster ett industriområde. Området är höglänt och stiger mot nordväst. Griftegårdens framsida i söder kantas av den öst-västliga Griftegårdsgatan med anslutande asfalterade parkeringsytor i ändarna. Framför huvudentrén är en öppen gräsyta kring en i rät vinkel anslutande väg. I mötet mellan vägarna är några rader av lind planterade liksom ett par stora barrbuskar och några friväxande träd. Ett stycke sydost härom ligger prästgården, en salsbyggnad från omkring 1900. Nordost om griftegården finns en personal- och en förrådslänga uppförda 1977 i vinkel. De bär rödfärgad locklistpanel och sadeltak med korrugerad svart plåt.
Stäng
|