STORA RÅBY KYRKOMILJÖ

Den lilla kyrkbyn Stora Råby ligger på en grusås, i kanten på Romeleåsens västra utlöpare, strax utanför de sydöstra delarna av Lund. Ett stycke norr om byn går Dalbyvägen och i nordväst gränsar det expansiva industriområdet Gastelyckan. Strax väster om Stora Råby ligger dess mindre granne, Lilla Råby. Byn är samlad kring landsvägen som går i öst-västlig riktning och omges av ett flackt slättlandskap med åkermark. Området har brukats som boplats sedan förhistorisk tid och är rikt på fornfynd och lämningar.

Första gången Stora Råby omnämns var omkring 1120 då ärkebiskopen bl.a. donerade 4½ bol in villa Raby maiore till kaniksamfundet vid domkyrkan för upprättande av ett prebende. Hur byn tedde sig under medeltiden är relativt okänt och få utgrävningar har gjorts på bytomten. Under 1600-talet bestod Stora Råby av 25 gårdar och ett hospitalsgatehus.

När storskiftet genomfördes 178789 skiftades inte själva bytomten, vilket innebar att bebyggelsestrukturen bevarades till skillnad från i många andra byar som skiftades vid denna tid. Däremot enskiftades byn så snart som 1801. Två tredjedelar av byns då 25 gårdar flyttades ut.

Byn har ännu kvar sin radbystruktur trots att bara enstaka äldre byggnader bevarats. Bytomten domineras av större gårdar och deras ekonomibyggnader samt ett antal mindre gatehus och kyrkan, som är placerad i byns mitt norr om landsvägen.

Förledet till byns namn Rå i Stora och Lilla Råby torde anspela på betydelsen gräns. Det finns även teorier att det skulle höra samman med rådjur, vilket emellertid anses mindre troligt. Vilken gräns som avses är inte helt klarlagt, men en möjlighet är att de båda byarna låg på gränsen till Uppåkra, som var en centralort under järnåldern.