ESTUNA KYRKA KYRKOMILJÖ

I vägskälet mot Roslags-Bro från landsvägen mellan Norrtälje och Grisslehamn ligger Estuna kyrka synlig på långt håll i den öppna sydsluttningen. Kyrkobyggnaden dominerar den vidsträckta kyrkogården med sin vita fasad och höga plåtklädda tak. Kyrkogården är omväxlande öppen till karaktären och inbäddad i grönska. I den östra delen finns ett stort antal lövträd kvar, i den västra delen har under senare år lövträd tagits ned och lägre häckar planterats. Kring ytterkanterna ramas kyrkogården in av en trädkrans och av flera små vitputsade byggnader; gravkor, bårhus, transformatorstation och stiglucka. Av de många byggnadstyper som i äldre tid kunde höra till en kyrkomiljö som denna finns ovanligt många bevarade i Estuna. Nordväst om kyrkan finns klockstapel och sockenmagasin, i nordöst folkskola och väster om landsvägen finns prästgård, arrendatorsbostad och kyrkstall. Tillsammans med kyrkans många historiska lager blir miljön ovanligt mångfacetterad. Prästgården och arrendatorsbostaden är fortfarande tillgängliga för allmänheten då de idag används som församlingshem respektive förskola.

Estuna kyrka är särpräglad och byggd på ett påkostat sätt. Kyrkan har enastående målningar, byggnadsdelar som antyder att det funnits medeltida läktare eller till och med två våningar i kyrkorummet, torn över koret och andra särpräglade detaljer. Tunanamnet tyder på att socknen varit huvudort i häradet och haft ett större prästerskap än vad som annars var brukligt i en bondesocken.

Med sitt läge längs med sydsluttningen är kyrkan ett tydligt blickfång från landsvägen. Dess strategiska läge var tydligt redan då man 1726 skrev texten på stigluckan som inleds med orden: Them förbifarandom: I snällesta farten för... osv.