GAMLA SMÖGEN

HISTORIA
Nedan följer en kortfattad sammanställning av Smögens historia utifrån företeelser som påverkat bebyggelseutvecklingen på ön till det som idag är Smögen.

Fiske
Smögenöns nuvarande bebyggelse tog form under 1700-talet. Samhället växte upp på öns sydöstra del i anslutning till den gamla hamnen. Till följd av god tillgång på fisk under 1800-talet ökade sysselsättningen liksom befolkningen längs kusten. Fiskarsamhället på Smögen växte och inledningsvis var enkelhus, tätt placerade, den vanligaste hustypen. Redan vid 1800-talets mitt dominerade dubbelhus uppförda på låga stengrunder. Även de tidigare enkelhusen byggdes till och närmade sig dubbelhusens utformning. Mot vattnet i söder uppfördes täta grupper av sjöbodar. Kring 1800-talets slut, under den stora sillperioden, växte sig samhället på Smögen större och flera
magasin för köpmän uppfördes.

Badort
Vid 1800-talets slut byggdes Smögens restaurang och varmbadhus varpå Smögen etablerades som badort. Etablissemangen hade inga egna rum till uthyrning varför bostadsbebyggelsen från sekelskiftet gjordes rymlig med uthyrningsbara delar. Vanligt var en hög sockelvåning av granit i vilken familjen kunde bo under sommarmånaderna
då resten av huset beboddes av badgäster. Trots den ökande turismen så stod fisket fortfarande för merparten av de fastboendes försörjning.

Planering
I början av 1900-talet upprättades nya stadsplaner för Smögen, undantaget de äldre delarna. Bebyggelsen placerades nu glesare med större tomter samt utrymme för gator och öppna platser. Dubbelhusen byggdes större och placerades ofta på granitgrund. Tidigare hade fastigheten omfattat hustomt och eventuellt en hage. År 1950 upprättades tomtindelningar även om långt ifrån alla genomfördes genom tomtmätnig.

Fritid
Efter andra världskriget ökade inkomsterna och arbetstidsregleringar innebar att fler människor hade fritid. Den generella levnadsstandarden höjdes. Många hus byggdes till med badrum. Samhällservicen byggdes ut och förändrades. På Smögen syns detta genom bilismens intåg, först via bilfärjan 1958 och sedan via bron från 1970. Den nya skolbyggnaden och andra offentliga lokaler byggdes. Energikriser ledde till att flera hus tilläggsisolerades och fönster byttes. Nya material blev tillgängligt, eternitplattor och betongtegel kunde minska underhållet för fastighetsägaren radikalt. Denna utveckling har lämnat spår i det Smögen vi ser idag.

Nu
Det är svårt att se vad den egna samtiden lämnar för avtryck i den bebyggda miljön. En kraftig ökning av altaner, balkonger, stenläggningar och fönster med bågar i aluminium och låtsasspröjs kan noteras. Det är troligtvis en följd av det expanderande utbudet i byggvaruhandlar och TV-program om hemmafix samt ROT-avdrag som lämnar dessa
spår.