ÅSENHÖGA KYRKAS KYRKOMILJÖ

Åsenhöga socken utgör en höglänt skogsbygd nära gränsen mot Västergötland. Flera grusåsar genomlöper socknen. Antalet fasta fornlämningar är få och man kan misstänka att bygden bröts först under skiftet från järnålder till medeltid. Sockennamnet uppträder i skrift första gången så sent som 1408.

Jordbruket har alltid varit marginellt i denna stenbundna trakt. Någon godsbildning har ej funnits innan 1800-talet. Med inrättandet av Tabergs bergslag på 1600-talet fi ck skogen en stor betydelse som inkomstkälla. Tråddragning blev också en viktig binäring. Socknens ekonomiska uppsving skedde dock först på 1800-talet med Marieholms järnbruk. Detta grundades 1836 av den blinde bondsonen Anders Wingård vid Skärvsåns fall i socknens östra ände. Bruket expanderade kraftigt under brukspatron Sven August Colléen och stod för en bred produktion av jordbruksredskap. Efter en nedgång i första världskrigets efterdyningar kom en sista blomstringstid under efterkrigstiden med bl.a. båttillverkning. 1978 lades bruket ned. Under 1900-talets första hälft växte fl era små trä- och metallindustrier upp i socknen.

I socknen västra del fanns under slutet av 1800-talet och fram till efterkrigstiden Götarps brunn och badanstalt.

Kyrkbyn ligger på en grusås centralt i socknen där fl era vägar strålar samman, från Gnosjö i sydväst, Marieholm i sydost, Öreryd i nordväst och Stengårdshult i norr. Bebyggelsen utgörs till stor del av egnahem och villor från 1900-talet.

Kyrka och kyrkogård ligger direkt öster om den symmetriskt anlagda vägkorsningen med gamla kyrkskolan på motsatt sida i väster. Byggnaden från omkring 1880 som nu är församlingshem är klädd med skarpt gul locklistpanel och har ett tegeltäckt sadeltak med frontespis. I slänten väster om skolan samt norr och öster om kyrkogården är ekdungar. Den västra slänten är till stor del ett järnåldersgravfält. I den bitvis sanka dalgången väster om skolan ligger dekyrkogården nedanför en skogsklädd bergsrygg kallad Klockeberget. Direkt söder om ödekyrkogården är den gamla kyrkvallen där man ännu kan skönja grunderna efter de byggnader som stått där, kyrkohärbärge, sockenstuga och fattighus.

I backen söder därom är sedan 1928 en hembygdsgård med diverse äldre byggnader. Prästgården ligger avsides i kyrkbyns södra ände. Direkt norr om den nuvarande kyrkogården är en asfalterad parkering och några plåtklädda transformatorbyggnader.

Åsenhöga har ett höglänt läge omgivet av främst lövskog. Kyrkan ligger fritt med den f.d. skolan, det nuvarande församlingshemmet, i nära anslutning. Prästgården uppfördes 1936 i byns södra delar och är utförd i en 1800-talsstil. Väster om kyrkan ligger Åsenhöga ödekyrkogård där tidigare kyrkobyggnader varit belägna. Bebyggelsen i byn är främst uppförd under 1900-talet. Kyrkan omgärdas av en flack kyrkogård med trädkrans och naturstensmur. Kyrkogården präglas av grästäckta gravkvarter med liten annan vegetation, gången upp till tornentrén flankeras av buskage.

Intill kyrkan är en nyanlagd parkeringsplats belägen.