SANKT NICOLAI KYRKA KYRKOMILJÖ

S:t Nicolai kyrka kyrka ligger i centrala Nyköping, i stadens västra del. Nyköping stad omnämns med namn för första gången i skriftliga källor år 1250 i ett testamente. Namnet Nicopia förekommer dock på ett mynt som kan dateras till runt år 1240. Staden verkar dock ha ett äldre namn som återfinns på ett mynt som kan dateras till runt år 1220 och då heter staden Aros. Namnet Nyköping anspelar på begreppet köping eller handelsplats/köpstad och med förleden Ny-. Tidigare menade forskare att den nya staden skulle ha föregåtts av en äldre handelsplats längre upp efter ån. Idag vet vi att den gamla staden (aros) låg under den nya staden (Nyköping) och att det snarare handlar om stadens funktion och befogenheter som gett staden dess namn.

Nyköpings strategiska läge vid en åmynning i Östersjön, medförde att det blev en av rikets viktigaste hamnar under medeltiden. Nyköpingsån sammanfaller med gränsen för socknarna Nicolai och Helgona och delar av staden i ett väster och öster. Den medeltida staden låg väster om Nyköpingsån i Nicolai socken. S:t Nicolai kyrka ligger intill Stora Torget med stadens administrativa byggnader, såsom länsresidensbyggnaden från 1810, rådhuset från 1700-talet och stadshuset från 1969. Nordöst om kyrkan ligger sockenstugan från 1700-talet, som numera inrymmer pastorsexpeditionen, och församlingshemmet som byggdes på 1950-talet. I öster ligger prästgården med tillhörande uthus och trädgård.

På Borgarberget väster om kyrkan står den inbyggda rödfärgade klockstapeln som byggdes 1692. Klockstapeln klarade sig vid stadsbranden 1719 och är därmed stadens äldsta träbyggnad. I klocktornet hänger kyrkans tre klockor. Klocktornet är kvadratiskt och inbyggt med rödfärgad locklistpanel. Taket är täckt med kopparplåt lagt i skivformat och avslutas med en hög spira med kors och flöjel.

S:t Nicolai kyrka ligger i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö (D57). I uttrycket nämns stadens båda kyrkor och torgmiljön.

Nationalencyklopedin, 14. Bra Böcker. 1994.
Revidering av värdetexter för områden i Södermanlands län som är av riksintresse för kulturminnesvården enligt 2 kap 6 § lag om hushållning, med naturresurser mm. Riksantikvarieämbetet. 1996-08-27.
Sörmlandsbygden 1988:2
Sörmländska kyrkor 97, 1976