Klosters kyrka är byggd i centrala Eskilstuna, norr om Eskilstunaån, bredvid Nybron. En äldre bro ledde tidigare rakt mot mittportalen i kyrkans södra fasad.
Staden har fått sitt namn efter missionären Eskil, som var biskop på 1000-talet. Helige Eskil byggde den första kyrkan i Rekarnebygden vid åns västra kant, vid Fors. Han begravdes i Tuna sockenkyrka, på norra sidan av ån, ca 700 meter nordost om Fors kyrka. På platsen byggdes ett johanniterkloster under sent 1100-tal och det var runt klostret som samhället växte upp, vilket nu utgör den gamla staden. Gustav Vasa beslagtog senare klostret med dess egendomar och påbörjade att bygga om klostret till ett slott, vilket dock aldrig kom att bli färdigställt.
Väster om Eskilstunaån, i stadens centrum, är gatorna fortfarande orienterade som ett rutnät, byggda efter stadsplanen som arkitekt Jean de la Vallée ritade för det nya manufakturverket 1658. Tjugo smedjor byggdes, där ett femtiotal smedmästare arbetade.
Under 1800-talet och första hälften av 1900-talet växte en omfattande industri upp i Eskilstuna.
Eskilstuna stad ligger i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö (D51). I motiveringen av beslutet beskrivs området som en smides- manufaktur- och industristad som speglar många olika utvecklingssteg och de sociala förhållandena från medeltiden och 1600-talet fram till tiden efter 1950.
Nationalencyklopedin, band 11. Bra Böcker. 1991.
Revidering av värdetexter för områden i Södermanlands län som är av riksintresse för kulturminnesvården enligt 2 kap 6 § lag om hushållning, med naturresurser mm. Riksantikvarieämbetet. 1996-08-27.
Sörmlandsbygden 1988:2, Södermanlands hembygdsförbunds årsbok.
Vetenskapligt program Södermanlands län. Sörmlands museum, arkeologi. Arkeologiska meddelanden 2004:2.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
