ÖSTRA FÅGELVIKS KYRKA SOCKEN OCH KYRKOMILJÖ

Östra Fågelvik består av en öppen, flack jordbruksbygd samt strandbyar vid Vänern och Gapern, omgivna av mossrik skog. De flesta fornlämningarna i området är rösegravar av bronsålderstyp, många i kustlägen. Socken ligger mellan bergslagsbygden och Vänern, och orten Skattkärr kom tidigt att utnyttjas som hamnplats. När Skattkärr började användas som lastageplats är ovisst, men redan 1729 fanns där en järnvåg som lydde under hamnen i Karlstad. I övrigt hade Skattkärrs hamn en helt fristående ställning. Från denna plats gick forvägarna till de stora bruksbygderna i Bergslagen och även till Uddeholmsbruken i Klarälvdalen var vägen gen. De omfattande transporterna till och från bruken i socknarna Nyed och Alster blev en väsentlig binäring till jordbruket. Orsaken till att Östra Fågelvik aldrig kom att bli bruksbygd likt grannsocknarna har sin förklaring i att vattenkraft saknas.

Väse och Östra Fågelvik har från den kristna tidens början tillhört samma pastorat. Som egen församling nämns Östra Fågelvik första gången år 1400, då Thord Håkansson ger pantbrev på hemmanet Lund till Agmund Hatt. Gårdarna Lund och Spånga är de första hemmanen som nämns i gamla handlingar då de genom ett testamente år 1268 tillföll Riseberga kloster. Klostret ägde också Ökne och Hackerud. En medeltida kyrkplats cirka 600 meter från nuvarande kyrka är övergiven.

ARKIV OCH LITTERATUR: Ditt Värmland, Kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningar, Länsstyrelsen i Värmland 1989. / Kyrkogårdsinventering 1988, Länsstyrelsen i Värmland. / Å Nisbeth, Östra Fågelviks kyrka, vägledning. 1974. / H Eles, Rapport angående Ö Fågelviks kyrkoruin, Värmland, VM rapport, 1971. / E Palin, Östra Fågelviks kyrka, Ett stycke hembygdskunskap, 1925.