GLAVA KYRKA KYRKOMILJÖ

Glava socken saknar egentlig tätort och utgörs dels av en smal bygd längs höjderna ovanför Glafsfjorden, dels av en starkt bruten och glest bebodd skogsmark runt sjön Stora Gla. Flera kända fornlämningar finns i området med bland annat rösen och stensättningar från bronsåldern som är belägna på uddarna i Glafsfjorden.

Glava är en av Värmlands äldre socknar och omnämns före 1540 "Glaðaþros". Under medeltiden gick en av de viktigaste vallfartsvägarna till Nidaros genom Glava. Under denna tid byggdes sockens första kyrka på en udde vid Fors, fem kilometer sydöst om den nuvarande kyrkan. I den gamla kyrkan fanns den medeltida träskulpturen "Glavamadonnan" som enligt traditionen utövat en särskild lockelse för folk från när och fjärran. Sedan nuvarande stenkyrka invigts 1738 revs den gamla träkyrkan och platsen lämnades åt sitt öde. På platsen för den så kallade Munkkyrkan vid Fors i Glava, restes är 1827 en minnessten. Vid en arkeologisk utgrävning 1941 återfanns kyrkans grund samt grunden från en träbyggnad med måttet 8 x 8 meter som hade stått alldeles invid kyrkan på sydsidan.

Under 1800-talet fanns i socknen flera stora arbetsplatser, bland annat Glava glasbruk som under en period hade 400 anställda. Få enskilda platser har haft så stor påverkan på utformningen och utseendet av den värmländska bebyggelsen som Glava skifferbrott. I skifferbrottet, som varit i drift sedan 1500-talet, bryts fortfarande skiffer. Glava blev eget pastorat 1875 efter att tidigare tillhört Stavnäs. Prästgården låg tidigare några kilometer väster om kyrkan. En ny prästgård uppfördes 1957 strax väster om kyrkan och är sedan några år privatägd. I området sydväst om kyrkan uppfördes under 1700- och 1800-talen såväl sockenstuga som sockenmagasin och kyrkstallar. Det timrade magasinet i två våningar finns kvar, medan sockenstuga och stallar är borta. Ett församlingshem uppfördes 1965 där stallarna tidigare stått. En kyrkskola uppfördes 1911 strax söder om kyrkan och närområdet kring kyrkan har under 1900-talet utvecklats till ett centrum med bland annat bibliotek, butiker och vårdhem.

ARKIV OCH LITTERATUR: Ditt Värmland, Kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningar, Länsstyrelsen i Värmland 1989. / Kyrkogårdsinventering 1988, Länsstyrelsen i Värmland. / Värmlands Museums topografiska arkiv, Glava kyrka. / ATA Stockholm, Glava kyrka. / Glava kyrka, Åke Nisbeth, 1990. / Nordström A, Kyrkan mitt i byn, kulturmiljöer i Arvika kommun, 1999.