Herrljunga tätort ligger mitt i kommunens norra del, åtta mil nordöst om Göteborg. Samhället utvecklades kring järnvägsknuten där Västra stambanan, påbörjad 1855, möter järnvägen från Uddevalla som togs i bruk 1866. Det gamla stationshuset, som nu står på Hembygdsmuseet, är en av Sveriges äldsta byggnader av detta slag. 1974 slogs Herrljunga kommun samman med Gäsene kommun och idag finns här ytterligare två tätorter, Ljung-Annelund i söder och Fåglavik i nordöst. I tätorterna bor drygt hälften av kommunens omkring 9500 invånare. Tjugo församlingar ryms inom kommunen. Vid 1900-talets början fanns flera orgel- och pianotillverkare i Herrljunga och vid seklets mitt gjorde sig många möbelföretag och tillverkare i teko-industrin gällande. Dagens mest kända företag på orten är förmodligen Herrljunga Cider. Det grundades 1911 av frikyrkopastor Svennberg som startade sin egen tillverkning av alkoholfritt nattvardsvin till gudstjänsterna. Han sålde även sin produkt till andra kyrkor i trakten. I äldre tid låg socknarna Herrljunga och Tarsled längs kungsvägar som genomkorsade Sverige. Socknarna växte ihop och fick 1865 gemensam kyrka i Herrljunga, ovanligt nog förlagd nära järnvägsstationen. Kyrkan på Herrljunga medeltida kyrkplats mellan prästgården och Nossan (en å i norra utkanten av samhället) revs samma år. Tarsleds medeltida kyrka var den största i pastoratet och raserades 1863.
Herrljunga kyrka och kyrkogård ligger längs huvudgatan, Storgatan, med tvåvåningsbyggnader av blandad ålder på andra sidan vägen med bostäder och affärer. Det är en brokig bebyggelse med olika fasadmaterial som ändå hålls samman genom sin enhetliga skala och sina sadeltak med plåt i olika färger eller av betongtegel. Stationsområdet ligger väster om kyrkan och i nordväst, i direkt anslutning till kyrkogården, står två äldre bostadshus av trä med en liten träpaviljong nära bårhuset på kyrkogården. På sydvästra sidan finns ett kontrasterande byggnadskomplex från 1900-talets mitt. Infart till kyrkan sker längs kyrkogårdens östra sida via Norra Kyrkogatan. Här ligger församlingshemmet med asfalterade parkeringsplatser och låga stenmurar längs vägen. Det gamla skolhuset står norr om församlingshemmet, en gul träbyggnad med utvändigt trapphus och spröjsade, grönmålade fönster samt korrugerat plåttak. Infartsvägen svänger västerut i höjd med skolan och utmed kyrkogårdens norra sida och mynnar där i en stor grusplan mellan kyrkogården och järnvägen. Därifrån finns i väster en bred asfalterad infart vid bårhuset.
FÖRSAMLINGSHEMMET
Herrljunga församlingshem ritades av Arkitekt SAR Göran Erro och invigdes 17 juni 1967. Det fick en helt modern utformning i betong med tvättad ballast av Baskarpsingel, byggt i vinkel med suterräng åt väster. Den stora samlingssalen fick modern tidstypisk inredning med designade nätta stolar (förefaller enligt bild vara Arne Jacbsens modell "Sjuan") och armatur i form av vita glasklot hängande från taket. Bakom scenens väggdraperi satt ett kors på brädväggen och här stod en flygel på ena sidan samt en stram predikstol på andra sidan av snickaremästare B-O Gunnarsson, Hudene. Ridån gjordes av H. Mörner i Borås.
Tanken på ett församlingshem fanns från tidigt 1900-tal men inte förrän 1959 tog planerna fastare form. Då skedde ett fastighetsbyte med kommunen. Kyrkan bytte den så kallade skoltomten mot en kommunal tomt med fruktträd, Herrljunga Nästegården. Definitivt beslut om att bygga församlingshemmet togs 1964 och det skulle i huvudsak betalas med fondmedel grundade av riksdagsmannen Hjalmar Hulting. Byggnadskroppen skulle vara sträng och sluten med hänsyn till kyrkan och ha en tidstypisk atriumgård. Stommen av betong och betongelement skulle ha synliga bärande pelare medan fönsterkarmarna doldes så att endast glasytorna lämnades synliga. Byggandet kom igång hösten 1965. På bottenplanet inrymdes entréhall, en stor samlingssal med podium och ridå. Salen var förbunden med dels ett konfirmandrum, dels en mindre sammanslagningsbar sal med kök, serveringsrum och egen entré, samt hade förbindelse med ett kyrkoherderum. Södra sidan hade entré till bland annat tjänstelokaler, pastorsexpedition, arkiv, väntrum och något så speciellt som ett behandlingsrum för församlingssyster. Källaren hyste lokaler för scouting och annan ungdomsverksamhet med utvändig entré. I de utvändiga gångarna lades Kinnekullekalksten.
1993 renoverades hela församlingshemmet och en tillbyggnad gjordes för utökning av kontorsdelen, barnlokalerna och köket. Arkitekt var Alf Cederberg från Herrljunga.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
