GRUNDSUNDS KYRKA

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

Man agerade i Grundsund på 1790-talet för att få en egen kyrka till stånd, och i februari 1798 fick man tillstånd. Kyrkan stod klar för invigning 5 oktober 1799, en mindre timmerkyrka med tresidigt avslutat kor, byggd av Olof Hansson i Starrkärr. Ett torn byggdes 1818.

Vid 1800-talets slut hade befolkningen växt och kyrkan ansågs för liten. Man diskuterade såväl en ny kyrka i sten, som en ombyggnad av befintlig kyrka, och det var det senare som kom till utförande 1893, då kyrkan genom en stor ombyggnad dels förlängdes åt öster och dels fick korsarmar tillbyggda. Tornet fick ny spira, och de flesta detaljer såväl exteriört som interiört är från denna ombyggnad.

En större renovering skedde sedan 1932-33, då bl a den nuvarande altarkompositionen tillkom. Ursprungligen stod en hög Kristusstaty som altarprydnad, en Thorvaldsenskopia. 1959 sattes glasmålningar in i korfönstren. 1953 installerades elvärme, och 1972-73 gjordes grundförstärkningar då kyrkan drabbats av sättningar. 2001 byggdes två rum under läktaren i väster.

GRUNDSUNDS KYRKA - har en korsformig plan och består av långhus med korsarmar samt tresidig koravslutning i öster, ett torn i väster, och en sakristia byggd invid korets östvägg. Kyrkan är uppförd helt i trä. STOMMEN är av timmer med FASADER klädda med vitmålad locklistpanel, över en murad stensockel. Runt kyrkan i fönsterbänkshöjd löper en brunmålad dropplist. Kyrkans TAK är ett sadeltak, avvalmat över koret, täckt med grönmålad järnplåt i skivformat. Ett förgyllt järnkors på nocken ovanför koret. Även sakristian har ett grönt plåttak.

TORNET är ett rektangulärt trätorn, med locklistpanel som långhuset. Överdelen har runtom sittande dubbla ljusbeige ljudluckor inom en gemensam engelskt röd omfattning som är spetsigt avslutad uppåt. Karnissvängd tornhuv klädd med grönmålad järnplåt och med utställda brätten, krönt av en mindre spira av koppar. I toppen en vindflöjel med årtalet 1799.

Kyrkan har sin HUVUDINGÅNG i väster genom tornet. En rektangulär stentrappa i tre steg leder till en portal med spetsig avslutning, försedd med brutet regntak på profilerade konsoler. Dubbla trädörrar klädda med pärlspont, målade i ljusbeige och med stora dekorativt utformade gångjärnsbeslag i svartmålat järnsmide, inom en engelskt röd omfattning. Ovanför dörren sitter ett spröjsat fönster. Stora ingångar finns också i norra och södra tvärarmarna med motsvarande utseende. (men utan text). Över västporten finns en målad texttavla med vit text på svart botten: "Kyrkan uppförd år 1799 ombyggd år 1893".

Kyrkans FÖNSTER är med några få undantag spetsigt avslutade uppåt i en enklare form av nygotik. Fönsteromfattningarna är engelskt röda och bågarna vita. Småspröjsade bågar med korspost. I långhuset höga fönster, uppe på korsarmsgavlarna sitter åttakantiga fönster. Västra gaveln har två mindre fönster på ömse sidor av tornet, fönster som ger ljus åt läktaren. Sakristian har två mindre fönster. Tornet är i bottenplanet försett med fönster åt norr och söder, och högre upp sitter mindre kvadratiska fönster.

KYRKORUMMET är korsformigt, med koret i den östra korsarmen. Korgolvet är ett steg högre än i långhuset. Mycket av interiören går i grönt med en del grå inslag. Största delen av snickeriinredningen är från ombyggnaden 1894. GOLVET är ett lackat trägolv, med bruna gångmattor, och i koret ligger en heltäckningsmatta i samma material. VÄGGARNA är klädda med pärlspont, med en bröstningslist i fönsterbänkshöjd. Under denna list är väggarna målade i grått, ovanför i grönt. TAKET är tredelat (tredingstak) vilket ger en förhållandevis stor rymd, med delar av takstolen synlig, och i facken mellan dessa helt täckt med pärlspont. Allt målat i samma gröna kulör som väggarna. I mötet mellan vägg och tak en enkel profilerad list, något mörkare grön.
FÖNSTREN är höga spetsigt avslutade spröjsade träfönster med korspost. Fönstren är kopplade och av yngre datum. I korsarmsgavlarna åttkantiga rosettfönster med glasmålningar i ett stjärnmönster. Alla fönster invändigt vitmålade. I ytterbågarna sitter råglasliknande glas och allt dagsljus blir på så sätt indirekt. I korets östligaste fönster sitter glasmålningar med dels bibliska motiv och dels evangelistsymboler. Målningarna av Ernst Söderberg 1959. INGÅNGAR finns i alla korsarmarna. Dubbla spegeldörrar, målade i mörkare och ljusare grått, och med glasade överdelar. I norr och söder relativt höga dörrar med spröjsade överdelar. Dörrarna leder ut till vindfång med intilliggande förråd. Ytterportarnas insida är uppdelad i fyra speglar, och målade likt innerdörrarna. Dörrarna till vapenhuset är lägre, och av senare datum.
I alla korsarmar utom koret i öster finns olika INBYGGNADER. I norr och söder finns inbyggnader med vindfång och förråd, vilka uppåt är avslutade på ett läktarliknande sätt. Under läktaren i väster är två rum inredda 2001, ett samlingsrum åt söder och en nyare sakristia åt norr. Alla inbyggnaderna har väggar mot kyrkorummet av samma utseende som de övriga väggarna.
VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Trappor längs norra och södra ytterväggarna, med förråd inunder. Golv täckt med linoleummatta, väggar och tak av gråmålad pärlspont. Ytterportens insida indelad i tre speglar, målad i mörkare och ljusare grått likt övriga innerdörrar. Våningen en trappa upp (i läktarplan) även den inredd på liknande sätt, och med en paneldörr som isolerar från de oinredda våningarna ovanför. Dörr in till läktaren är en dubbel spegeldörr, målad likt övriga innerdörrar.
SAKRISTIA - Den ursprungliga sakristian finns i en utbyggnad bakom koret. Den har en inredning med pärlspont på väggar och i tak liknande kyrkorummet i övrigt. Den nya sakristian är mer rymlig och här finns också ett altarbord.
INREDNING:
ALTARE - Altarbord av trä med speglar i ramverk. På framsidan tre speglar målade i brunt och med ett gyllene kors i den mittersta spegeln, sidorna är gråmålade.
ALTARUPPSATS - En stor målning inom ett ramverk av trä. En enkel gråmålad ram med en guldlist närmast tavlan flankeras av två smala höga kolonner, vilka bär upp ett gavelstycke med Karl XIII:s monogram i en blå kartusch inom en enkel grön bladkrans mot en i övrigt grå bakgrund med guldmålade kanter, och överst en guldmålad sol med strålglans. Ramverket härrör från en äldre altaruppsats från 1814. Tavlan är en oljemålning på duk, föreställande den heliga familjen i stallet, symboliskt uppburen av en rad änglar, allt ovanför en stadssilhuett. Målad av Olle Kruse 1937. Nuvarande komposition av tavla och ramverk från 1974.
ALTARRING - Åttkantig sluten ring av trä med nygotiska grunddrag, med kvadratiska försänkta speglar, genombrutna av fyrklöverornament. Vit och grå med beigerosa speglar, sparsamt förgyllda. Överliggare och knäfall klädda med ljust brunrött tyg.
BÄNKINREDNING -Öppen bänkinredning i åtta kvarter: Fyra framåtriktade på vardera sidan om mitt- och tvärgång, och fyra tvärställda kvarter i korsarmarna. Utformningen har nygotiska drag. Smala rektangulära gavlar med avfasade hörn och spetsiga gavelkrön med försänkta trepasser (treklöverornament). Bänkskärmar mot koret och tvärgångar indelade i speglar i ramverk. Allt målat i en brungrå ton med brunröda fasningar och mörkbruna överliggare, samt vissa gröna och förgyllda detaljer. Säten och ryggstöd klädda med stoppade dynor, gröna, sedan 1973. Bänkarna utglesade 1973. Inför 200-årsjubileet sattes de ursprungliga ljusstakarna upp på bänkgavlarna längs mittgången. Svartmålade trearmade gjutjärnsstakar med guldmålade ornament.
PREDIKSTOL - Placerad på norrsidan i hörnet mellan östra och norra korsarmen. Nygotiskt utformad, består av korg och trappa. KORGEN är åttkantig med spetsbågiga speglar på sidorna. I speglarna skulpturer av apostlar. Spetsbågig krenelering längs underkanten, som också fortsätter längs trappans underkant. Inåt skrånande underrede. Profilerad överliggare. TRAPPAN har ett räcke av motsvarande utseende som korgens sidor, dock utan skulpturer. Allt är målat i grått med bruna bottnar i speglarna, och mörkgrå och brun överliggare, och brun och ljusbrun underkant. Vissa förgyllningar i speglarna.
ORGEL - Orgelfasaden är nygotisk med högt mittparti. Femdelad fasad med fasadpipor inom spetsbågiga öppningar, ytterst och i mitten krönt av spetsgavlar, flankerade av enkla fialer, Målad i olika grå nyanser med förgyllda och beigerosa detaljer. Från ombyggnaden 1893-94. Orgelverket från 1955 av Tostareds orgelfabrik.
LÄKTARE - I väster, uppburen av kvadratiska pelare med avfasade hörn, varav några är inbyggda i rummen under läktaren. Läktarbarriären, med ett framskjutande mittparti, har en nygotisk utformning med en rad av kvadratiska speglar med f yrklöverprofiler i. Under överliggaren löper en spetsbågig bågfris och längs nederkanten en profilerad list. Synligt bjälklag på undersidan. Grå med bruna och förgyllda lister; speglarna svagt brunmarmorerade med förgyllda ramar. Undersidan grön.
DOPFUNT - I koret framför altarringen. Skulpterat trä med rund cylindrisk cuppa med snidade ornament på sidorna (voluter och rosetter), ett runt kort skaft och rund fot med grunda tandsnitt. Målad i grå nyanser med rosa och förgyllda ornament. Från 1799.
NUMMERTAVLOR - Två på östra korväggarna, med svarta siffertavlor inom spetsigt avslutade gråmålade ramar, krönta av guldmålade lyror. Från 1894. En mindre på hörnet i sydost. Svart rektangulär siffertavla med guldram, på en vitmålad lyrformad bakgrund, med en förgylld rosett i överdelen. Från 1799. Ytterligare en nummertavla på södra vindfånget, en enkel svart rektangulär med guldram.
KLOCKOR - Storklocka med inskriptioner, gjuten i Ohlssons klockgjuteri i Ystad 1939. Lillklocka med inskriptioner, gjuten hos Anders Öfverström i Göteborg 1818.
ÄLDRE INVENTARIER - På väggarna i norra korsarmen sitter målningarna från kyrkans gamla läktarbröstning, tolv apostlamålningar inom en rundbågig arkad. Uppsatta här 1988. De målningar som satt i altaruppsatsen mellan 1814 och 1894 samt mellan 1933 och 1973 (en korsfästelsescen och en uppståndelsescen, målade 1814 av Samuel Orup, Morlanda) sitter nu på långhusväggarna. Målningar från den gamla predikstolen sitter också på väggarna i kyrkorummet.