ALEBäcken

Av herrgårdarna i Sventorps socken var Knistad och Suntetorp störst men sedan kom Alebäcken som den tredje i storlek. Alebäcken är ett litet herresäte som i slutet av 1800-talet kom i bondehänder och fick karaktären av storbondegård. Gården bör ha medeltida ursprung och omnämns 1542 som Elebäcken d.v.s. alskogen vid bäcken. Den bestod då av två hemmansdelar Alebäcken och Bössebol, den sistnämnda försvann dock senare. Alebäcken var under 1700-talet ett rusthåll kronoskatte och omfattade två gårdsanläggningar. Rusthållet låg strax SV om själva Alebäckens gård som ligger kvar i gammalt läge.
År 1794 nybyggdes mangården och fick en regelbunden form med huvudbyggnad och dubbla flygelpar. En av de yttre flyglarna har senare försvunnit, men övriga fyra mangårdshus finns i behåll. Corps-de logiet från 1794 byggdes om och omgestaltades 1904 med drag av villastil från tiden kring 1900. Dessförinnan var det lägre och hade antagligen valmat tak i likhet med de två innerflyglarna. Huset blev förhöjt och försågs med fasad av fasspåntpanel, samt rikliga lövsågerier, öppen överbyggd veranda vid entrén, glasveranda mot trädgården och ett stort sadeltak med dubbla frontespiser. De elegant inpanelade knutarna ger dock en antydan om husets höga ålder. De tre flyglarna från 1794 är samtliga timrade. De två innerflyglarna har valmade tak samt revetering med puts på timmerstommen. Sydflygeln innehöll förr gårdens kök, så som brukligt var att ha köket i en separat byggnad på herrgårdarna. Den faluröda timrade ytterflygeln har inrymt gårdens stall och har på taket en vällingklocka i stativ samt en flöjel med årtalet 1794. Mangårdshusen inramas av en äldre trädgård med bl.a. fruktträdgård, syrener, uppvuxna lövträd som stormträd, grusgång och gräsrundel på framsidan. Mangårdsmiljön på Alebäck med de välbevarade sena 1700-talsflyglarna och huvudbyggnadens välbevarade rika exteriör i det förra sekelskiftets villastil är av mycket stort kulturhistoriskt värde.
Den separata stora faluröda ekonomigården ligger tydligt åtskild från mangården, placerad vid sidan av framfartsvägen till gården. Ekonomigården omfattar främst byggnader från 1900-talet och är också ett bra exempel på sin tids byggande.
Alebäcken 4:1 Fallet/Falla
Av de fem torp som fanns på ägorna till Alebäcken enligt storskifteskartan 1781 var Fallet ett. Då kallades torpet även för Nybygget vilket talar för att torpet tillkommit först under 1700-talet. Torpstället har ett karaktäristiskt läge i skogsbryn på en låg rygg ovanför bäckdalgången. Idag tar skogen över de omgivande f.d. små odlingsmarker som hört till torpet. Befintliga faluröda lilla bostadshus av enkelstugutyp med liten kammare på sidan kan härstamma från 1800-talets mitt men ha blivit moderniserat under tidigt 1900-tal. Det har renoverats i sent 1900-tal men bibehåller i stort sin äldre karaktär. Nedanför Fallet löper en liten murad stenvälvd bro över bäcken. Vid bäcken låg på 1700- och 1800-talet Alebäckens kvarn samt på 1800- och tidigt 1900-tal Alebäckens såg. Nära bäcken finns lämningarna av 1800-talstorpet Sågen. Fallet är jämte Alebäckstorp de enda bevarade torpställena under Alebäcken.

Av herrgårdarna i Sventorps socken var Knistad och Suntetorp störst men sedan kom Alebäcken som den tredje i storlek. Alebäcken är ett litet herresäte som i slutet av 1800-talet kom i bondehänder och fick karaktären av storbondegård. Gården bör ha medeltida ursprung och omnämns 1542 som Elebäcken d.v.s. alskogen vid bäcken. Den bestod då av två hemmansdelar Alebäcken och Bössebol, den sistnämnda försvann dock senare. Alebäcken var under 1700-talet ett rusthåll kronoskatte och omfattade två gårdsanläggningar. Rusthållet låg strax SV om själva Alebäckens gård som ligger kvar i gammalt läge.
År 1794 nybyggdes mangården och fick en regelbunden form med huvudbyggnad och dubbla flygelpar. En av de yttre flyglarna har senare försvunnit, men övriga fyra mangårdshus finns i behåll. Corps-de logiet från 1794 byggdes om och omgestaltades 1904 med drag av villastil från tiden kring 1900. Dessförinnan var det lägre och hade antagligen valmat tak i likhet med de två innerflyglarna. Huset blev förhöjt och försågs med fasad av fasspåntpanel, samt rikliga lövsågerier, öppen överbyggd veranda vid entrén, glasveranda mot trädgården och ett stort sadeltak med dubbla frontespiser. De elegant inpanelade knutarna ger dock en antydan om husets höga ålder. De tre flyglarna från 1794 är samtliga timrade. De två innerflyglarna har valmade tak samt revetering med puts på timmerstommen. Sydflygeln innehöll förr gårdens kök, så som brukligt var att ha köket i en separat byggnad på herrgårdarna. Den faluröda timrade ytterflygeln har inrymt gårdens stall och har på taket en vällingklocka i stativ samt en flöjel med årtalet 1794. Mangårdshusen inramas av en äldre trädgård med bl.a. fruktträdgård, syrener, uppvuxna lövträd som stormträd, grusgång och gräsrundel på framsidan. Mangårdsmiljön på Alebäck med de välbevarade sena 1700-talsflyglarna och huvudbyggnadens välbevarade rika exteriör i det förra sekelskiftets villastil är av mycket stort kulturhistoriskt värde.
Den separata stora faluröda ekonomigården ligger tydligt åtskild från mangården, placerad vid sidan av framfartsvägen till gården. Ekonomigården omfattar främst byggnader från 1900-talet och är också ett bra exempel på sin tids byggande.