Kopparvågen

I byggnadsspecifikationen vid uppförandet av Kopparvågen skulle det finnas ett rum för avstjälpning av kopparn, ett rum för invägning och ett rum för urlastning. Därutöver fanns kontor, arkivrum för vågbokhållaren samt övrig personal. På vinden förvarades segel samt annat som hörde till båtarna och i den lilla källaren förvarades bl.a. tjäran som användes till underhåll av dessa.

Idag återstår fortfarande mycket av den ursprungliga rumsindelningen. I bottenplan finns ett rum mot vardera gaveln och en stor sal i byggnadens mitt. I anslutning till detta ligger kontor och arkivrum på rad mot Hälsingtorget. I salen har ett litet kontorsrum inretts i det norra hörnet på 1980-talet. Trappan upp till vinden finns i byggnadens södra del. På vinden har man under 1900-talet byggt en brandmur för arkivmaterial, vilket krävt en förstärkning av bjälklaget genom de bärande stålpelare i stora rummet i bottenplan. Det lilla källarutrymmet med ingång från byggnadens södra gavel är idag pannrum där fjärrvärmepanna är installerad.

Vågtvånget på koppar infördes redan 1546. År 1633 inrättades det första våghuset i Falun på den nuvarande platsen, men brann ner år 1761 i en av de största stadsbränder som drabbat Falun. Det ersattes av ett nytt våghus av sten som idag står på platsen.

Vågtvånget upphörde 1873 och därefter användes våghuset några år som spannmålsmagasin. År 1895 inrättades ett museum i Kopparvågen för Stora Kopparbergs Bergslags AB:s samlingar av modell-mineral och myntsamling. Ritningar till anläggningen utfördes av arkitekten Nils Nordén. Här visades bl.a. Polhems alfabet. Byggnaden ansågs lämplig för ändamålet då den var starkt knuten till företaget. Efter 1921 fick Kopparvågen en ny funktion då det blev och bibliotek för Stora Kopparberg Bergslags AB. Sedan 1992 har Kopparvågen fungerat som magasin för Stiftelsen Dalarnas museums samlingar samt kontor.