Gustav Adolfs kyrka

Kyrkan är genomgående byggd i nygotisk stil med symmetri, höjdsträvan och är rikt dekorerad. Murarna är i rött maskinslaget tegel med utsmyckningar av formgjutet tegel, granit och glaserat tegel. Samma arkitekturelement upprepas i fasaden som delas in i horisontella och vertikala linjer av gesimser och strävpelare. Södra och norra fasaden är lika. Taken är täckta av skiffer förutom tornets tak som är belagt med koppar.

Kyrkan grundplan är en latinsk korsplan. Den består av ett långhus, tvärskepp åt norr och söder, ett smalare kor med tresidig absid i öster och ett 67 meter högt torn i väster. På ömse sidor om tornet finns lägre trapptorn. Två trapptorn finns också i vinkeln mellan kor och korsarmar. På södra och norra sidan av koret finns mindre utbyggnader för sakristia och kontor. Ett flertal strävpelare finns runt kyrkan.

Kyrkans grundläggning är gjuten betong. Sockeln är av huggen granit med hålkälsprofil. Murarna är genomgående uppförda av maskinslaget, rött, slätt tegel i koppförband med rikliga inslag av formtegel. Fogbruket är mörkgrått. Två utkragande gesimser, listverk, av brungult glaserat tegel löper runt fasaden. Den övre horisontella gesimsen är i underkant av långhusets fönster. Ytterligare högre upp på fasaden finns två horisontella band av mörkbrunt tegel. Överst på fasaden finns en fris av formgjutet tegel och en takgesims.

De vertikala smala strävpelarna runt hela fasaden smalnar av etappvis uppåt. Trappstegen i strävpelarna är avtäckta med glaserat tegel lika gesimsernas.

Kyrkan har totalt åtta ingångar. Huvudingången är i väster genom tornet. Ytterligare dörrar finns på tornets norra och södra sida, i korsarmarna och i de små trapptornen vid koret. Dessutom finns en källaringång. Nyligen har trapptornens entréer avgränsats med metallstaket. Samtliga dörröppningar är ursprungliga utom källarens och är stickbågiga med rakslutna dörrar från 1963 klädda med lackad ekpanel. Trapporna till dörrarna är gjorda av granit lika sockeln. Huvudingången ligger dock i nivå med marken.

Portarna sitter i prydnadsgavlar, så kallade vimperger. I de triangulära gavelröstena finns cirkulära- eller trepassformade blinderingar. Gavelns kanter kröns av ett listverk av knoppformat ornament i stengods och i gavelspetsen en korsblomma. Dörrarna omges med spetsbågiga omfattningar i flera språng uppbyggda av formgjutet tegel av rundstavar. Vid huvudentrén är blinderingarna i gaveltympanon fyllda av bronsreliefer från 1971. Korsarmarnas prydnadsgavlar flankeras av strävpelare krönta av små fialer med torntak.

Fönsteröppningarna är uppbyggda av masverk med omfattningar av profiltegel. Fönsterfallen är avtäckta med glaserat tegel. Fönstren i långhuset består av två spetsbågiga fönster delade av en murpelare med ett trepassfönster ovanför. Öppningarna sitter i spetsbågiga, blinderade och putsade murnischer. Fönstren i långhuset har yttre glaset i en järnram delad med tre horisontella spröjsar. Det inre glaset är småspröjsat med blyspröjsar.
Korets och småtornens fönster är varianter på långhusets men är mindre och smalare.
På korsarmarna och tornet finns varsitt stort rosettfönster med mindre cirkulära öppningar. Rosettfönstren sitter ovan prydnadsgavlarna.
Dessutom finns tre- och fyrpassformade fönster och rektangulära källarfönster.
Tornet har i alla väderstreck dubbla lansettformade ljudöppningar, täckta av kopparklädda jalusier. Tornur av frostat glas sitter i frontespiser på tornets fyra sidor.
Tornets oktagonala höga spira med tälttak täcks av skivtäckt kopparplåt.
Spiran kröns av en knopp och ett krönkors.

Yttertaken på långhus, kor och korsarmar har sadeltak medan de små tornbyggnaderna och övriga takfall har tälttak. Samtliga är täckta med skiffer lagt på brädor. På långhusets och korets tak finns mycket små kopparinklädda takkupor. Takavvattningen är fotrännor av koppar. De flesta stuprör är av koppar med några stuprör är utbytta mot brun plåt. Stuprörshattarna är profilerade. Tornet har vattenutkastare i form av drakhuvuden.

Behovet av en ny kyrka var stort på grund av den stora befolkningsökningen i Helsingborg i slutet av 1800-talet. 1878 avsattes mark vid Furutorpsplatsen till en kyrka men planerna ändrades och kyrkan byggdes på dagens plats.
Gustav Adolfs kyrka byggdes 1897. Ritningarna till kyrkan utarbetades av Gustav Hermansson (1864-1931). Han var arkitekt från Stockholm och Sundsvall, en stark förespråkare av den nygotiska stilen och tjänstgjorde från 1897 vid Överintendentsämbetet. Förutom Gustav Adolfs kyrka i Helsingborg gestaltade han bl.a. Asmundtorps kyrka, Gustav Adolfs kyrka i Sundsvall och Oscarskyrkan i Stockholm. De är alla byggda i nygotisk stil och har flera likheter. Asmundtorps kyrka och GA-kyrkan var klara samma år.
Gustav Adolfs församling bildades 1927, dessförinnan var kyrkan distriktskyrka inom Helsingborgs stadsförsamling.
Kyrkan hade ursprungligen golv av så kallade viktoriaplattor, mönstrade cementplattor. Valven var dekorerade med ornamental utsmyckning. Tegelomfattningar invändigt runt dörrar och fönster var ursprungligen omålade.
Kyrkan har byggts om invändigt ett flertal gånger. De största renoveringarna gjordes på 1930-talet, 1963, 1988- 92 och 2011. Men redan på 1920-talet önskades förändringar då Sigurd Curman och arkitekt Wahlman gjorde utlåtande om kyrkans försköning. De tyckte bl a att kyrkans inredning skulle bli enhetligare och underordna sig kyrkans goda proportioner.

Under 1930-talet renoverades kyrkan under en tioårsperiod med flera arkitekter inblandade. Ombyggnaderna innebar bland annat nya läktare, nytt kalkstensgolv istället för viktoriaplattor, tegelytorna målades lika väggarna, koret fick ny inredning, ny orgelfasad, nya målade fönster, kalkstensdekorationer byttes till kopparklätt trä exteriört.
1949 sattes sex kopparlyktor, ritade av G Widmark, upp på fasaden.
1962-63 byggdes kyrkan om efter ritningar av arkitekt Klas Anselm med ambitionen att göra kyrkan så enkel som möjligt med få material. Stora delar av den tidigare inredningen togs bort såsom bänkar, trägolv, predikstol, dopfunt och altaruppsats.
En ny dopfunt murades av tegel, ny predikstol, nya bänkar, alla ytterdörrar gjordes nya, nytt altare, ny altartavla, hela golvet ersattes med klinkerplattor, väggarna målades med plastfärg, mässingkronorna ersattes med ny belysning, väggarna i korsarmarna kläddes med gipsskivor och koret förlängdes mot väster. 1966 revs läktaren och en ny lägre byggdes.

Utvändiga bronsreliefer av skulptör Karl-Bertil Nilsson sattes upp ovan huvudingången 1970. 1974 sattes fyra målade fönster in i koret, ritade av konstnär Nils Möller.

En yttre renovering gjordes 1988 med bla omläggning av taket och lagning av fasaden.
En inre renovering utfördes 1991. Handlingar till inre och yttre renovering gjordes av Forsberg&Wikerstål arkitektkontor. All färg togs bort på väggar och i valv, som därefter kalkades om. Nya läktare och trappor byggdes. Gipsplattor på väggar togs bort. Stora altaret flyttades till korsmitten och ett mindre altare sattes i koret för mindre andakter. En piscina av kalksten gjordes till sakristian. Skärmväggar avdelade ett utrymme i västra delen av kyrkan. Ny inredning i form av bl a ambo, dopfunt, och kapphängare.
2011 renoverades kyrkan efter handlingar av Mikael Forsberg. Den innebar bl a nya ramper till koret, inbyggnad av rum under orgelläktaren, stålgrindar utvändigt.
2014-15 renoverades fasaden vilket innebar bl a omfogning av murarna, det glaserade teglet murades om och utbyte av glas och blyspröjs i fönster överst i sidoskeppen mot norr och söder.