SÄBRÅ KYRKA

Kyrkobyggnaden, som var biskopskyrka fram till 1848, placerades högst på tomten och uppfördes under byggmästare Daniel Hagmans ledning, som delvis utnyttjade den gamlas murar. Kyrkan, som stod färdig 1759, fick då en för Hagman karaktäristisk rektangulär plan med sakristia i norr. Kyrkan är murad med natursten och både utvändigt och invändigt slätputsad. Utvändigt vitmålad, senast 1995. Den murade sockeln bilades bort 1955.

Långhuset är ursprungligen herrgårdsinspirerat. På Hagmanskt manér förlades huvudentrén centralt i S. Den springer fram ur muren, markeras med rusticerad mur i form av horisontella ritser och krönes med en barockinspirerad skärmgavel. Här återfinns årtalet 1759 i förgyllning. Lisener i gavlarna och profilerad takfotslist. Den Hårlemanska förlagan gör sig här påmind än kraftigare än i senare alster. Porten är kopparklädd.

Vid 1800-talets mitt tillbyggdes kyrkan med ett västtorn av Jakob Norin efter ritn av L. Hedin och vid århundradets slut tillkom en polygonal koravslutning. Tornet är murat i gråsten upp till den nedre lanterninen, som är uppförd i trä med utvändigt liggande panel, den övre klädd med galvad plåt. Båda målade i vitt.

Se även exteriör & interiör beskrivning för mer historik.

Vapenhusets golv av polerad kalksten lades in vid 1955-års restaurering då även färgsättningen på dess väggar, liksom f ö även långhus och korväggar målades om i samma ljusa färgton. Den senaste gången väggar och valv målades om var 1994. Vapenhusets tak är försett med oljelasyrbehandlad panel från samma restaureringsperiod.

Kyrkorummet täcks på Hagmanskt manér av tre murade valv med medeltida parafraser (paraplykappor) där det mittersta är bredare för att spänna över två fönsteraxlar, samt har ett mindre (lägre) brutet valv över den 1898 tillbyggda koravslutningen. Valvkapporna går ned mot kraftiga väggstöd utom de mittersta som avslutas högt upp på vägg. De har troligen vid Thurdins restaurering 1898 försetts med medeltidsinspirerade kapitäl, idag målade i grått. Bänkinredningen är sluten i fyra kvarter utan omgångar, återskapad i 1955-års restaurering.

Vid samma tid inreddes kapprum, toalett och städförråd under läktaren och läktarens tak försågs med ny panel. Den äldre läktarbarriären återställdes också. En ny trappa till läktaren i långhusets bakre västra del inrättades. De västra och södra ingångarna fick också nya innerdörrar. Ny ingång utifrån till sakristian mot öster.

Golvet i långhus, kor och sakristia belagt med trä, de två senare slipade och lackade 1994. Fyra symmetriskt placerade mässingskronor sitter över bänkarna och det utvidgade korets främre region.

En altaruppsats utfördes 1747-48 efter ritningav Carl Hårleman, den är nu nedmonterad och delar av den förvaras i den nedre tornvinden. Andra delar tycks finnas kvar kring altaranordningen. Kyrkans predikstol tillverkades 1785 av Johan Edler d ä. Orgelfasaden härrör från 1845.

1898 tillkom det femsidiga koret. Den cirkelrunda, blågrå altarringen lär ha tillkommit vid samma tillfälle och har utformats som ett kolonettgalleri med likartad kapitälutformning som valvstödens på långhusväggarna. Knäfallet är försett med blått tyg. Kring altarbordet, som troligen är från samma tid, finns två stora änglar på var sin sida om det centrala korfönstret med Kristus i välsignelsegestaltning och texten "Jag är uppståndelsen och livet". Över detta en förgyllt strålsol med moln och keruber. Det törnebehängda och dokinklädda förgyllda korset från tiden före fönsterna i det utvidgade koret finns på orgelläktaren.

Koret har i övrigt en dopfunt i porfyr i N från 1899, en nummertavla från samma tid som predikstolen(?) i S och strax intill steget ned till kyrkorummet en kororgel i S. Samtliga fönster dekorglas från 1898 tillverkade av Stockholms glasmåleri och skänkta av sockenbor.
Schablonmåleriet på väggarna och i valven från samma tid försvann 1955. Intressant nog finns en sådan i sakristians tak, troligen en sentida rekonstruktion?

På långhusväggarna finns lampetter av trä dat. 1741.

På 1950-talet återplacerades en stor del av den tidigare kasserade inredningen.

I den rymliga sakristian finns ett golvur i Karl Johanstil fr 1840 tillverkad av Per Väsdin i Nätra. Golv av trä, möjligen förhöjt p g a vad? Två steg ned till långhuset, delvis i betong. Har det funnits ett rakslutet kor här innan 1898? Idag har annars koret ett stegs förhöjning. Sakristians väggar och tak putsade och målade. Valvtak av närmast tälttaktoppighet. Även här går kapporna ned på väggstöd, här i form av snäckor.

Långhuset har fyra stora fönsterhål med sex fönsterlufter, bågformiga avslut. Tornet ett fönster mot N resp S, samt runda fönster mot alla väderstrek utom i Ö. I det västra finns dekorerat glas av samma ålder som de fem i koret. Tornets entréfasad mot V har en minnestavla med inskriften Tornet bygdt under Carl XV regeringstid år 1860. Förgyllda bokstäver på svartmålad platta.

Kyrkan täcks av ett högt, brutet och valmat yttertak. Sakristian har mot norr en barockinspirerad skärmgavel. Tornet har kraftiga hörnlisener samt en flackt bågformad huv, krönt av dubbla lanterniner. Den översta lanterninen pryds av ett förgyllt kors på en kula. Både långhus och torntak är belagt med kopparplåt från 1967. Högt upp i tornet (några plan över klockan och tornvinden) finns ett utrymme med stänkmålade väggar och väggfasta bänkar. Luckor i trä öppnas mot alla väderstreck. Möjligen har det utnyttjats för avkoppling och utblickar över landskapet.