Bolmsö Kyrka

Bolmsö kyrka är uppförd av sten och orienterad med koret åt öster. Den består av ett långhus med torn i väster, en halvrund korabsid åt öster och en utbyggd sakristia mot norr.
Tornet är relativt högt och mycket enkelt utformat utan våningsindelande friser eller andra dekorationer. Dess lanternin har ett speciellt utseende med sin indelning i två våningar.
På bottenvåningen saknas fönster till vapenhuset, vilket är ovanligt för 1800-talskyrkorna i länet.
Kyrkans huvudingång finns på tornets västsida. En trappa bestående av tre steg i släthuggna naturstenar försedda med räcken i svart smidesjärn leder upp till dörren. Denna sitter i en djup rektangulär nisch. Dörrarna är av trä, har tre speglar och är gråmålade. På de mellersta speglarna finns dekorationer i form av kors. Något ovanför porten sitter en lunett och de båda omfattas av en slätputsad rundbåge som avfärgats i vitt. På denna sitter två lyktor i plåt och klarglas.
Lite ovanför lunetten sitter en minnestavla av svart sten med förgyllda bokstäver. Texten lyder: NYBYGGD UNDER KONUNG CARL XV REGERING 1863 ES 2.3.
Ytterligare något längre upp på västsidan sitter ett runt fönster. På motsvarande höjd sitter på den norra och södra sidan en smal rektangulär glugg, och under den södra står årtalet 1863 skrivet med stora smidda siffror.
Överst, under takfoten, sitter de fyra ljudöppningarna, en åt varje väderstreck. Öppningarna är rundbågeformade och luckorna klädda med brunmålad panel i fiskbensmönster. Takgesimsen utgörs av ett profilerat listverk i gråmålat trä.
Lanterninens nedre del är kvadratisk till formen och klädd med stående träpanel som målats röd med vita knutar. På var sida sitter en vit urtavla med svarta siffror och visare.
Den övre delen av lanterninen är åttakantig till formen och betydligt smalare. Även den är klädd med stående brädor som målats röda, samt försedd med åtta spröjsade rundbågefönster. En smal gråmålad gesims löper vid fönstrens nederkant och vid takfoten är gesimsen gråmålad och utförd som en konsolfris. Det spetsiga taket kröns av ett förgyllt kors.

Långhuset är rektangulärt till formen och täcks av ett sadeltak. Det präglas till stor del av sin klassicistiska enkelhet och symmetri, samt raden av stora rundbågefönster.
På den södra sidan sitter fyra stora fönster och i mitten en sidoport. Lunetten över denna motsvarar i placering och utförande de övriga fönstrens överdel. På den norra sidan sitter fyra fönster i rad, medan platsen för det femte och östligaste fönstret, upptas av sakristians utbyggnad.
Sidoportens rektangulära trädörrar har fyra jämnstora kvadratiska speglar och är målade i en gråblå färg. Framför dem finns en trappa om två steg av släthuggna naturstenar, med två smidda järnräcken fastsatta i fasaden. Strax över dörren finns en lunett och under den en slätputsad rektangulär yta. Dörr och lunett omges av en slätputsad rundbåge avfärgad i vitt.
På långhusets västra gavel sitter två kvartsrunda fönster, ett på var sida om tornet, som ljusinsläpp för orgelläktaren. Under det södra av dessa sitter i fasaden ett ankarslut av smidesjärn, som putsats över med spritputs.
Längs långsidornas takfot löper en profilerad gesims i gråmålat trä, vilken dragits ut till anfanger på gavlarna.

Korabsiden är en halvrund utbyggnad som är något smalare och lägre än långhusets gavel. Den har fyra rundbågefönster av samma typ som långhuset, placerade med två åt nordost och två åt sydost. Den gråmålade takgesimsen har liknande profilering som på långhuset.

Sakristian är närmast kvadratisk till grundformen och når med sitt sadeltak upp till långhusets takfot. På dess norra gavel sitter ett mindre rundbågefönster och på den östra sidan sakristians ytterdörr. Två mycket nötta steg av flata naturstenar leder upp till den blåmålade trädörren. Intill den sitter på väggen en lykta i plåt och svagt gulfärgat glas.

Torntaket och lanterninens nedre och övre tak är täckta med kopparplåt. Långhuset och sakristian har en taktäckning av enkupigt rött tegel. Korabsiden har ett plåttak som målats i tegelliknande färg.
Samtliga hängrännor och stuprör är utförda i kopparplåt.

Fasaderna är genomgående spritputsade och avfärgade i gråvitt. Omfattningar kring dörrar och fönster är slätputsade och avfärgade i vitt.
Runt långhus, sakristia, absid och torn löper en något utkragande gjuten sockel. Den är liksom fasaden spritputsad, men avfärgad i grått. I sockeln sitter ett tiotal ventilgluggar försedda med moderna galler i galvaniserad plåt.

Samtliga fönster har ytterbågar av trä som målats i gråblått samt rutor av ofärgat glas. De större fönstren är av korsposttyp. Solbänkarna utgörs av flata naturstenar, undantaget tornets runda fönster vars solbänk är av plåt.

Redan på 1100-talet restes den första kyrkan på Bolmsö. Den ersattes på 1500-talet av en ny.
Den nuvarande kyrkan uppfördes under åren 1860-63. Den invigdes den 2 juli 1865 av biskop Hultman från Växjö. Ritningarna utfördes av Carl Gustaf Blom Carlsson år 1850, mycket snarlika de till Voxtorps kyrka. En tidigare ritning finns, där tornet är vänt åt öster och stilen mer goticerande.

Exteriöra förändringar

Exteriört sett är Bolmsö kyrka mycket välbevarad. Den har, bortsett från taktäckningen, endast utsatts för mindre förändringar i samband med underhållsåtgärder.

1931 ersattes långhusets taktäckning av spån med rött tegel. Åtgärden hade då varit aktuell i många år, men mött ett visst motstånd. Helst ville man täcka med eternit, vilket enligt Ljungby Posten var ett tak som säkerligen skulle taga sig mycket väl ut på denna kyrka till följd av kyrkans arkitektur, under det att tegeltak, som av vissa personer förordats, skulle verka synnerligen missprydande. Det fick dock avslag ett par månader senare.

1926 var lanterninen målad i gråvit färg med gulvita fält. Den är idag rödfärgad med vita knutbrädor, en färgsättning som troligen kom till vid restaureringen 1941.

Vid restaureringen 1972 ersattes den gamla putsen med ny och kalkavfärgades vit. Nya takrännor av kopparplåt monterades.

Den senaste exteriöra restaureringen skedde år 2002. Då målades tornhuv med lanternin, samt korabsidens tak. Fönstren målades och tornkorsets förgyllning påbättrades.

Interiöra förändringar

1904 skedde den första stora interiöra restaureringen. Då målades alla snickerier i grått och grågrönt.
Den gamla predikstolen restaurerades 1913 och sattes upp på långhusets södra sida.
Den ursprungliga altartavlan av C M Johansson föreställde ett kors med svepduk och krona. Den ersattes år 1917 av Korsfästelsen av Gabriel Strandberg.

Under ledning av arkitekt Paul Boberg genomfördes en större restaurering år 1941 som för interiören blev ganska genomgripande.
De gamla kaminerna togs bort och ett elektriskt värmesystem installerades, liksom elbelysning. I kyrkorummet lades nytt golv och vapenhuset fick golv av kalkstensplattor. Koret utvidgades genom att de främsta bänkraderna togs bort. Bänkarna gjordes bekvämare och fasadernas utförande förenklades. De målades i mörkare färger än innan medan kyrkorummet som helhet fick en ljusare framtoning än tidigare. Bland annat så tonades marmoreringen på korpartiets kolonner ned och väggar och tak fick ljusare nyanser.

1994 skedde den senaste omfattande restaureringen av kyrkans interiör. Elsystemet byttes ut och en ny värmeanläggning installerades. Golven slipades och lackades och innerväggarnas puts lagades och avfärgades i vitt. Under läktaren gjordes mindre inbyggnader och nya läktartrappor. Antalet bänkar fick därmed reduceras.
Inredningen målades sedan i de färger som den har idag.