EDSVÄRA KYRKA

EDSVÄRA KYRKA - Den nyklassicistiska salkyrkan från 1859 består av ett långhus med fullbrett rakt kor i öster. Bakom detta är en smalare och lägre sakristia, likaså rak. I väster är ett torn som rider på långhusgaveln.
FASAD - Kyrkan vilar på en något utkragande sockel av granit och gnejs med inslag av huggen sand- och kalksten från den gamla kyrkan. I väster syns delvis grundstenarna. Fasaden har något ojämna murytor, vilka bär en borstad puts med vitkalkning. Läktaren är förankrad med ankarjärn. Kring mittportalen är en utkragning med vimperg. I denna är en enkel korsblindering över porten. Över västporten är en rektangulär kalkstensplatta med årtalet 1859 i förgyllning. Tornens bjälklag är förankrade med ankarjärn. De rundbågade ljudgluggarna sitter om par och har rundbågade ursprungliga parluckor med stående brun panel.
FÖNSTER - Alla fönster är sannolikt ursprungliga. De är rundbågade och har foder, bågar och spröjs av gråmålat trä. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande solbänkar med koppartäckning. Långhusfönstren har korspost och fem lufter. Varje luft har sex rutor, lunetten har tolv. I östgavelns fronton är ett runt fönster med enkel luft, i vilket sitter åtta rutor av antikglas från 1953. Sakristifönstren sitter i par och har enkel luft med tio rutor. I tornets bottenvåning är två fönster med två lufter, varav den ena utgörs av lunetten med två rutor. Den andra luften har tio rutor. I tornets mellanvåning är två små fönster med enkla lufter och fyra rutor. Portarnas överljus utgörs av lunetter med enkel luft och tolv rutor.
PORT - Alla portar är ursprungliga med samtida handtag. Västporten har en rak pardörr med kopparklädsel och fyllningar. Porten sitter i en rundbågad smyg med överljus. Framför porten är en kalkstenstrappa. Mittporten är en rak pardörr med kopparklädnad. Porten sitter i en rundbågad smyg med överljus. Framför porten är en kalkstenstrappa med järnräcken. Sakristians port är rak och har två utanpåliggande kvadratiska fyllningar med diagonalt korsande ornering. Handtaget sitter på bladformade plattor, varav den övre har låsvred. Porten är brunmålad och sitter i en stickbågad smyg. Framför porten är en kalkstenstrappa med järnräcken.
TAK - Långhuset har ett flackt sadeltak och sakristian ett valmat. Båda täcks av ursprungliga sexsidiga skifferplattor. Detta gäller även mittportens vimperg. Torntaket utgörs av en fyrsidig hög huv med spetsiga kupor på alla sidor. Dessa kröns av förgyllda kulor. Huven bär en öppen åttasidig lanternin med rundbågade öppningar. Kring denna är en påtagligt utkragande balkong med smidesräcken. Denna vilar i hörnen på konsoler. Ovanpå lanterninen är en spira med ett förgyllt kors på kula i toppen. Huven täcks av skiffer medan lanternin och spira täcks av kopparplåt. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt. Takfötterna är utformade som hålkäl och är av gråmålat trä.

I samband med tillträdet av en ny kyrkoherde år 1851, så föreslog denne församlingen en rymlig nybyggnad som ersättning för den trånga medeltidskyrkan. Detta bifölls ovanligt snabbt och en ritning upprättades av Överintendentsämbetets förste arkitekt Johan Adolf Hawerman. 1859 stod kyrkan färdig. Bara året efter så var en orgel från bröderna Söderling i Göteborg installerad. Kyrkans uppvärmning med en kamin förslog inte långt, varför ännu en införskaffades 1930. Fyra år senare var det behov av reparation, vilken på grund av den dåliga ekonomin fick inskränka sig till en inre ommålning.
År 1953 var det dags för en omfattande renovering efter ritningar av arkitekt Adolf Niklasson. Kaminer och skorsten revs bort och ersattes av elvärme. Emedan kyrkan nu istället blivit för stor så anordnades en läktarunderbyggnad med kapprum, elcentral och samlingsrum. Vidare inrymdes här två symmetriska läktartrappor som fick ersätta trappan i vapenhuset. Istället slogs där ett tunnvalv av brädor som synliggjorde fönstren. På läktaren bereddes plats för kör. En ny sluten bänkinredning byggdes och ett nytt golv inlades under denna. Predikstolen försågs med ett ljudtak och innanfönster nygjordes. Sakristian blev helt omgestaltad med vindfång och heltäckande skåpsinredning. Interiören genomgick en total ommålning. Under kyrkans nordöstra hörn och sakristian gjordes grundförstärkningar. Sex år senare installerades ett nytt orgelverk från Nordfors & Co. i Lidköping.
Sannolikt på grund av skiffertakets tyngd så hade sättningar i murarna uppstått. Dessa föranledde år 1971 grund- och takstolsförstärkningar, spricklagningar, takomläggning med nya hängrännor och rör, samt omputsning av exteriören med kalkcement. Åren 1977 och 1986 målades fasaderna ånyo. Sistnämnda år befriades även vapenhuset från sin organiska färg som varit upphov till en stor del av spjälkningsskadorna. 1989 genomfördes utan tillstånd en tilläggsisolering av innertaket, vilket hade till följd att en existerande rötskada i västra delen av takstolen kom att förvärras. 2000 åtgärdades rötskador på lanterninen och dess kopparplåt byttes ut.