Bultlokalen

Bultlokalen består av en huvudbyggnad med en bakomliggande byggnadskropp
som inhyser samlingssalen, planen bildar ett T. De båda byggnadsvolymerna
innehåller två våningar samt källarvåning och vind. I den bakre samlingslokalen
är takhöjden lika med tvåvåningshöjder. Byggnaden står på en grund av gjuten
betong. Väggarna är timrade med stående fyrkantstimmer och har en gulmålad
stående locklistpanel. Fasaderna delas upp i mindre fält av vitmålade knutbrädor
och lisener med fönster- och dörromfattningar. Samtliga portar är täckta med
snedställda paneler som bildar ett rombformat mönster. Taket är klätt med
tvåkupigt tegel och kröns av en plåtklädd lanternin.

(...)

Bultlokalens fasader uppvisar den tidens rådande nyklassicistiska formspråk med
rakavslutade fönster på jämna avstånd från varandra samt en mindre dekorerad
fasad. Det genomgående pilastermotivet samt frontespisens tandfrisbård var motiv
arkitekten gärna använde. Den klassicistiska fasaden skall troligen anspela på den
roll man önskar att byggnaden skulle ha för det kulturella livet samt bildningen i
samhället: ett kultur- och bildningstempel.

Taklanterninen har en speciell historia. På konst- och industriutställningen i
Stockholm 1897 hade Bulten ställt ut en två meter hög bult med påskruvad mutter.
På toppen av bulten fanns en hand som höll en fackla vars mitt var dekorerad med
B.F.A.B, (Bultfabrikens aktiebolag) Från facklan strålade rälsspikar, träskruvar
och en bult ut. Denna skulptur vann guldmedalj i utställningen. Själva facklan
placerades vid uppförandet som spira på Bultlokalen.

Små förändringar har gjorts i planlösningen under senare delen av 1900-talet. På
bottenplanet finns idag samlingssalen, konferensrum, toaletter, förråd,
serveringsgång, kök och skafferi. På den övre våningen finns läktaren ut mot
samlingslokalen, samt en lägenhet med tre sovrum ett vardagsrum och kök som
används av anställda.

Bakgrund
Bultfabriken i Hallstahammar grundades 1873 och har haft stor betydelse för
ortens utveckling. I böijan var tillverkningen huvudsakligen skruvar, muttrar och
nitar för hemmamarknaden, men Bultfabriken och dess dotterbolag växte till en
internationellt känd koncern inom järnmanufakturen.

Redan 1895 hade bolaget låtit uppföra en samlingslokal åt de anställda, den rymde
100 personer och snart fanns det behov av en större lokal. 1914 invigdes
Bultlokalen ritad av arkitekten Erik J osephson. Bultlokalen innehöll en stor sal
med sittplatser för 450 personer, en mindre samlingslokal, bibliotek, studierum,
kök samt vaktmästarbostad. Vid tiden användes byggnaden för föreläsningar,
konserter, predikningar, teater, gymnastik, dans, skolkurser men även
familjefester och offentliga fester anordnade av fabriken.

Bultfabriken drevs inledningsvis som ett patriarkalt företag som kontrollerade sina
anställda men som också kände ett socialt ansvar gentemot dem. Bultlokalen kom
till i en brytning mellan de äldre rådande patriarkala arbetaransvaret och en mer
demokratisk styrd verksamhet. Arkitekturen i sig visar på det patriarkala styret
och iden och bolagssamhället där disponenten visar sin välvilja mot arbetarna
genom uppförandet av en imponerande samlingslokal. Ofta dolde denna välvilja
en rädsla för att arbetarna skulle ansluta sig fackligt och ställa krav på arbets- och
boendeförhållandena, vilka under tidigt 1900-tal på Bultfabriken inte var särskilt
humana. Den sista av Bultfabrikens uttalat patriarkala disponenter var S. Amilion
som förbjöd fackliga sammankomster i lokalen. De första årtiondena av 1900-talet
var en turbulent tid då fackföreningen arbetade hårt för arbetarrättsliga frågor och
det förekom flera stora strejker vid Bultfabriken. Samma år som S Amillion gick i
pension år 1916 bildades arbetarrörelsens "Bultfabrikens verkstadsklubb" och
efter hans pensionering kunde de kostnadsfritt hålla sina möten i lokalen. Ända
fram till 1970-talet var det möjligt för anställda att hyra lokalen vid högtidsdagar
och många fester hölls i byggnaden. Från bö1jan av 1990-talet och fram till 1997
hyrdes lokalen ut till Hammarteatern. 1998 beslutade Bulten AB:s styrelse att
lokalen skulle rustas upp och bli Bultens representationsbyggnad. En inre
restaurering av stora hallen genomfördes 1998 med traditionella material och med
ambition att bevara de äldre kvaliteerna. Idag används byggnaden för Bultens
interna möten och vid fest.