Lugnet

Området karaktäriseras av villor och radhus uppförda i gult och i rött tegel i en hustyp
tidstypisk under efterkrigstiden. Öster om torpet Lugnet och Björnskogsvägen ligger åtta
lamellhus med en byggnadshöjd på fyra våningar, sadeltak och fasader av rött tegel. Lugnet
karaktäriseras av att byggnadernas placering i landskapet följer befintlig topografi på ett
hänsynsfullt sätt, vilket är särskilt tydligt i radhusområdena men även vid lamellhusen. Så
många träd som möjligt liksom bergknallar har bevarats och upplevs som en naturlig del av
miljön. Karaktäristiskt är även att det generellt är en flytande gräns mellan privat och offentlig
mark, dvs. trädgårdar omgärdas inte av häckar eller staket utan husen står fritt placerade i
naturmarken, vilket genomsyrar många av de områden som Thun-Olle ritade i Gustavsberg.
Byggnaderna enkla och avskalade arkitektur är tongivande för funktionalismens byggnader.
Arkitekturen är känslig för exempelvis skärmtak, farstukvistar eller liknande entréutformning
samt staket och plank kring uteplats. Den typen av tillägg kan innebära en förvanskning av
byggnadernas karaktär.

Området karaktäriseras av villor och radhus uppförda i gult och i rött tegel i en hustyp
tidstypisk under efterkrigstiden. Öster om torpet Lugnet och Björnskogsvägen ligger åtta
lamellhus med en byggnadshöjd på fyra våningar, sadeltak och fasader av rött tegel. Lugnet
karaktäriseras av att byggnadernas placering i landskapet följer befintlig topografi på ett
hänsynsfullt sätt, vilket är särskilt tydligt i radhusområdena men även vid lamellhusen. Så
många träd som möjligt liksom bergknallar har bevarats och upplevs som en naturlig del av
miljön. Karaktäristiskt är även att det generellt är en flytande gräns mellan privat och offentlig
mark, dvs. trädgårdar omgärdas inte av häckar eller staket utan husen står fritt placerade i
naturmarken, vilket genomsyrar många av de områden som Thun-Olle ritade i Gustavsberg.
Byggnaderna enkla och avskalade arkitektur är tongivande för funktionalismens byggnader.
Arkitekturen är känslig för exempelvis skärmtak, farstukvistar eller liknande entréutformning
samt staket och plank kring uteplats. Den typen av tillägg kan innebära en förvanskning av
byggnadernas karaktär.

Området karaktäriseras av villor och radhus uppförda i gult och i rött tegel i en hustyp
tidstypisk under efterkrigstiden. Öster om torpet Lugnet och Björnskogsvägen ligger åtta
lamellhus med en byggnadshöjd på fyra våningar, sadeltak och fasader av rött tegel. Lugnet
karaktäriseras av att byggnadernas placering i landskapet följer befintlig topografi på ett
hänsynsfullt sätt, vilket är särskilt tydligt i radhusområdena men även vid lamellhusen. Så
många träd som möjligt liksom bergknallar har bevarats och upplevs som en naturlig del av
miljön. Karaktäristiskt är även att det generellt är en flytande gräns mellan privat och offentlig
mark, dvs. trädgårdar omgärdas inte av häckar eller staket utan husen står fritt placerade i
naturmarken, vilket genomsyrar många av de områden som Thun-Olle ritade i Gustavsberg.
Byggnaderna enkla och avskalade arkitektur är tongivande för funktionalismens byggnader.
Arkitekturen är känslig för exempelvis skärmtak, farstukvistar eller liknande entréutformning
samt staket och plank kring uteplats. Den typen av tillägg kan innebära en förvanskning av
byggnadernas karaktär.

Området karaktäriseras av villor och radhus uppförda i gult och i rött tegel i en hustyp
tidstypisk under efterkrigstiden. Öster om torpet Lugnet och Björnskogsvägen ligger åtta
lamellhus med en byggnadshöjd på fyra våningar, sadeltak och fasader av rött tegel. Lugnet
karaktäriseras av att byggnadernas placering i landskapet följer befintlig topografi på ett
hänsynsfullt sätt, vilket är särskilt tydligt i radhusområdena men även vid lamellhusen. Så
många träd som möjligt liksom bergknallar har bevarats och upplevs som en naturlig del av
miljön. Karaktäristiskt är även att det generellt är en flytande gräns mellan privat och offentlig
mark, dvs. trädgårdar omgärdas inte av häckar eller staket utan husen står fritt placerade i
naturmarken, vilket genomsyrar många av de områden som Thun-Olle ritade i Gustavsberg.
Byggnaderna enkla och avskalade arkitektur är tongivande för funktionalismens byggnader.
Arkitekturen är känslig för exempelvis skärmtak, farstukvistar eller liknande entréutformning
samt staket och plank kring uteplats. Den typen av tillägg kan innebära en förvanskning av
byggnadernas karaktär.

Bostadsområdet Lugnet är det första området som planerades i kommunen regi i samband
med lagstiftning om kommunens ansvar för bostadsförsörjning 1947. Området planerades av
Olof Thunström och Kurt Hollstrand och bebyggdes med radhus och egnahemshus. De
första husen som byggdes var kedjehusen och radhusen utefter Thun-ollevägen. Husen som
stod färdiga 1949 ritades av Olof Thunström och byggde på en lösning som KF:s kontor
presenterade på tävlingen om bostäder för industritjänstemän 1946. Radhusen planerades
för kommunens egna tjänstemän och uppfördes som hyreshus av kommunens egna
bostadsbolag, stiftelsen Värmdö bostäder. Flera andra arkitekter står bakom husen i
funktionalistisk stil i området, bl.a. Birger Borgström, men främst var det arkitekt Bertil
Ahlqvist som var den som fortsatte utbyggnaden i Lugnet i Thun-Olles anda. Ahlqvist tog
över efter Olof Thunströms död 1962 och planerade Norra Lugnet och bostadsområdet
Munkmora.
Området Lugnet har fått sitt namn av det gamla torpet Lugnet, som fortfarande finns kvar på
sin ursprungliga plats. Torpet uppfördes 1852 för skogs- och lantarbetare och låg då under
Ösby gårds ägor. Vid efterkrigstidens rivningsvåg fick byggnaden stå kvar tack vare Olof
Thunströms (Thun-Olle) tidiga intresse för att bevara äldre miljöer och bebyggelse. På 1980-
talet förlängdes den ursprungliga enkammarstugan till boningshusets nuvarande utbredning.
Ett annat äldre hus som likt Lugnet är en gammal skogs- och lantarbetarebostad är Nyhem
som uppfördes 1909 av porslinsfabriken som då ägde skogarna och lantbruksområdena norr
om samhället. Byggnaden är ritad av Saltsjö-Duvnäsarkitekten Knut "Perno" Peterson som
också har ritat hus i södra Gustavsberg, bl.a. vid Kvarntorpsvägen (f.d. Ingarögatan).
Ursprungligen hade Nyhem en detaljrik nationalromantisk arkitektur med mångspröjsade
fönster. Det nuvarande utseendet härrör från en ombyggnad 1960.

Bostadsområdet Lugnet är det första området som planerades i kommunen regi i samband
med lagstiftning om kommunens ansvar för bostadsförsörjning 1947. Området planerades av
Olof Thunström och Kurt Hollstrand och bebyggdes med radhus och egnahemshus. De
första husen som byggdes var kedjehusen och radhusen utefter Thun-ollevägen. Husen som
stod färdiga 1949 ritades av Olof Thunström och byggde på en lösning som KF:s kontor
presenterade på tävlingen om bostäder för industritjänstemän 1946. Radhusen planerades
för kommunens egna tjänstemän och uppfördes som hyreshus av kommunens egna
bostadsbolag, stiftelsen Värmdö bostäder. Flera andra arkitekter står bakom husen i
funktionalistisk stil i området, bl.a. Birger Borgström, men främst var det arkitekt Bertil
Ahlqvist som var den som fortsatte utbyggnaden i Lugnet i Thun-Olles anda. Ahlqvist tog
över efter Olof Thunströms död 1962 och planerade Norra Lugnet och bostadsområdet
Munkmora.
Området Lugnet har fått sitt namn av det gamla torpet Lugnet, som fortfarande finns kvar på
sin ursprungliga plats. Torpet uppfördes 1852 för skogs- och lantarbetare och låg då under
Ösby gårds ägor. Vid efterkrigstidens rivningsvåg fick byggnaden stå kvar tack vare Olof
Thunströms (Thun-Olle) tidiga intresse för att bevara äldre miljöer och bebyggelse. På 1980-
talet förlängdes den ursprungliga enkammarstugan till boningshusets nuvarande utbredning.
Ett annat äldre hus som likt Lugnet är en gammal skogs- och lantarbetarebostad är Nyhem
som uppfördes 1909 av porslinsfabriken som då ägde skogarna och lantbruksområdena norr
om samhället. Byggnaden är ritad av Saltsjö-Duvnäsarkitekten Knut "Perno" Peterson som
också har ritat hus i södra Gustavsberg, bl.a. vid Kvarntorpsvägen (f.d. Ingarögatan).
Ursprungligen hade Nyhem en detaljrik nationalromantisk arkitektur med mångspröjsade
fönster. Det nuvarande utseendet härrör från en ombyggnad 1960.

Bostadsområdet Lugnet är det första området som planerades i kommunen regi i samband
med lagstiftning om kommunens ansvar för bostadsförsörjning 1947. Området planerades av
Olof Thunström och Kurt Hollstrand och bebyggdes med radhus och egnahemshus. De
första husen som byggdes var kedjehusen och radhusen utefter Thun-ollevägen. Husen som
stod färdiga 1949 ritades av Olof Thunström och byggde på en lösning som KF:s kontor
presenterade på tävlingen om bostäder för industritjänstemän 1946. Radhusen planerades
för kommunens egna tjänstemän och uppfördes som hyreshus av kommunens egna
bostadsbolag, stiftelsen Värmdö bostäder. Flera andra arkitekter står bakom husen i
funktionalistisk stil i området, bl.a. Birger Borgström, men främst var det arkitekt Bertil
Ahlqvist som var den som fortsatte utbyggnaden i Lugnet i Thun-Olles anda. Ahlqvist tog
över efter Olof Thunströms död 1962 och planerade Norra Lugnet och bostadsområdet
Munkmora.
Området Lugnet har fått sitt namn av det gamla torpet Lugnet, som fortfarande finns kvar på
sin ursprungliga plats. Torpet uppfördes 1852 för skogs- och lantarbetare och låg då under
Ösby gårds ägor. Vid efterkrigstidens rivningsvåg fick byggnaden stå kvar tack vare Olof
Thunströms (Thun-Olle) tidiga intresse för att bevara äldre miljöer och bebyggelse. På 1980-
talet förlängdes den ursprungliga enkammarstugan till boningshusets nuvarande utbredning.
Ett annat äldre hus som likt Lugnet är en gammal skogs- och lantarbetarebostad är Nyhem
som uppfördes 1909 av porslinsfabriken som då ägde skogarna och lantbruksområdena norr
om samhället. Byggnaden är ritad av Saltsjö-Duvnäsarkitekten Knut "Perno" Peterson som
också har ritat hus i södra Gustavsberg, bl.a. vid Kvarntorpsvägen (f.d. Ingarögatan).
Ursprungligen hade Nyhem en detaljrik nationalromantisk arkitektur med mångspröjsade
fönster. Det nuvarande utseendet härrör från en ombyggnad 1960.

Bostadsområdet Lugnet är det första området som planerades i kommunen regi i samband
med lagstiftning om kommunens ansvar för bostadsförsörjning 1947. Området planerades av
Olof Thunström och Kurt Hollstrand och bebyggdes med radhus och egnahemshus. De
första husen som byggdes var kedjehusen och radhusen utefter Thun-ollevägen. Husen som
stod färdiga 1949 ritades av Olof Thunström och byggde på en lösning som KF:s kontor
presenterade på tävlingen om bostäder för industritjänstemän 1946. Radhusen planerades
för kommunens egna tjänstemän och uppfördes som hyreshus av kommunens egna
bostadsbolag, stiftelsen Värmdö bostäder. Flera andra arkitekter står bakom husen i
funktionalistisk stil i området, bl.a. Birger Borgström, men främst var det arkitekt Bertil
Ahlqvist som var den som fortsatte utbyggnaden i Lugnet i Thun-Olles anda. Ahlqvist tog
över efter Olof Thunströms död 1962 och planerade Norra Lugnet och bostadsområdet
Munkmora.
Området Lugnet har fått sitt namn av det gamla torpet Lugnet, som fortfarande finns kvar på
sin ursprungliga plats. Torpet uppfördes 1852 för skogs- och lantarbetare och låg då under
Ösby gårds ägor. Vid efterkrigstidens rivningsvåg fick byggnaden stå kvar tack vare Olof
Thunströms (Thun-Olle) tidiga intresse för att bevara äldre miljöer och bebyggelse. På 1980-
talet förlängdes den ursprungliga enkammarstugan till boningshusets nuvarande utbredning.
Ett annat äldre hus som likt Lugnet är en gammal skogs- och lantarbetarebostad är Nyhem
som uppfördes 1909 av porslinsfabriken som då ägde skogarna och lantbruksområdena norr
om samhället. Byggnaden är ritad av Saltsjö-Duvnäsarkitekten Knut "Perno" Peterson som
också har ritat hus i södra Gustavsberg, bl.a. vid Kvarntorpsvägen (f.d. Ingarögatan).
Ursprungligen hade Nyhem en detaljrik nationalromantisk arkitektur med mångspröjsade
fönster. Det nuvarande utseendet härrör från en ombyggnad 1960.