Bostadshus

Jordbruket i nuvarande Melleruds kommun har generellt dominerats av storgårdar och säterier vilka har haft stor social, ekonomisk och även agrarteknisk betydelse för trakten. Bland dessa kan Bergs säteri, Nordkärrs och Stora Ängenäs gårdar räknas som exempel. Eftersom flertalet av dessa historiskt betydelsefulla gårdar inte omfattats av inventeringsområdet redovisas de flesta av dem inte här. Flera andra gårdar som trots allt ligger inom avgränsningen för inventeringen har av andra skäl exkluderats oftast på grund av att de har genomgått för stora exteriöra förändringar, eller att alltför många av gårdens byggnader har rivits. Under 1800-talet genomfördes många effektiviseringar av jordbruket i Holms socken liksom i hela Dalsland. Marken skiftades, jordbruksmetoderna förbättrades och stora delar av produktionen lades om. Stora mängder havre producerades, vilket sedan exporterades till framför allt England med stor lönsamhet. Följden blev att befolkningen i Holms socken fördubblades under 1800-talet. Befolkningsökningen medförde dock att hemmansklyvningen snabbt ökade och avkastningen
på de enskilda brukningsdelarna minskade. Den ekonomiska strukturen i socknen bidrog också eftersom de ekonomiska vinsterna framför allt tillföll de få besuttna, medan de obesuttna blev allt fattigare. Kombinationen av missväxtåren i slutet av 1860-talet och hård konkurs på den internationella marknaden gjorde att den svenska havren blev alltmer svårsåld. Detta gjorde situationen i socknen ohållbar, precis som i andra stora delar av landet. Detta var en av anledningarna till den omfattande emigrationen till framför allt Amerika, då en tredjedel av socknens invånare valde att utvandra. Precis som i resten av landet har socknens jordbruk rationaliserats kraftigt under 1900-talet. Mindre brukningsenheter har slagits samman till större, dragdjur har ersatts av traktorer, verksamheten har i ökande omfattning mekaniserats och en större del av arbetet utförs nu av allt färre människor.

Jordbruket i nuvarande Melleruds kommun har generellt dominerats av storgårdar och säterier vilka har haft stor social, ekonomisk och även agrarteknisk betydelse för trakten. Bland dessa kan Bergs säteri, Nordkärrs och Stora Ängenäs gårdar räknas som exempel. Eftersom flertalet av dessa historiskt betydelsefulla gårdar inte omfattats av inventeringsområdet redovisas de flesta av dem inte här. Flera andra gårdar som trots allt ligger inom avgränsningen för inventeringen har av andra skäl exkluderats oftast på grund av att de har genomgått för stora exteriöra förändringar, eller att alltför många av gårdens byggnader har rivits. Under 1800-talet genomfördes många effektiviseringar av jordbruket i Holms socken liksom i hela Dalsland. Marken skiftades, jordbruksmetoderna förbättrades och stora delar av produktionen lades om. Stora mängder havre producerades, vilket sedan exporterades till framför allt England med stor lönsamhet. Följden blev att befolkningen i Holms socken fördubblades under 1800-talet. Befolkningsökningen medförde dock att hemmansklyvningen snabbt ökade och avkastningen
på de enskilda brukningsdelarna minskade. Den ekonomiska strukturen i socknen bidrog också eftersom de ekonomiska vinsterna framför allt tillföll de få besuttna, medan de obesuttna blev allt fattigare. Kombinationen av missväxtåren i slutet av 1860-talet och hård konkurs på den internationella marknaden gjorde att den svenska havren blev alltmer svårsåld. Detta gjorde situationen i socknen ohållbar, precis som i andra stora delar av landet. Detta var en av anledningarna till den omfattande emigrationen till framför allt Amerika, då en tredjedel av socknens invånare valde att utvandra. Precis som i resten av landet har socknens jordbruk rationaliserats kraftigt under 1900-talet. Mindre brukningsenheter har slagits samman till större, dragdjur har ersatts av traktorer, verksamheten har i ökande omfattning mekaniserats och en större del av arbetet utförs nu av allt färre människor.