Karlskoga stadshus

Karlskoga blir stad
Vid kommunreformen 1862 bildades Karlskoga landskommun som 1885
blev Karlskoga municipalsamhälle. Sockencentret utvecklades till ett
administrativt och kommersiellt centrum, med inslag av småindustri,
medan Bofors uppförde arbetarbostäder på egen mark. Under 1900-talet
ställde staten allt högre krav på stadsplaneringen och ordnad bebyggelse.
Intresset av att ordna bostadsfrågan för industrin var gemensam för
kommun och bruk och under 1920- och 1930-talen gjordes utredningar
om en ändrad kommunal form för Karlskoga, en övergång från
municipalsamhälle till stad eller köping. I detta sammanhang
aktualiserades stadsplanefrågan.

1920- och 30-talen innebar goda tider för Bofors, trots minskad
orderingång från det svenska försvaret efter 1925 års försvarspolitiska
beslut. Företaget hade slagit sig in på en växande exportmarknad, delvis
tack vare samverkan med tyska och engelska vapenproducenter. År 1933
presenterades Bofors 40 mm automatkanon som kom att bli företagets
största framgång någonsin. 1936 fattades ett nytt försvarspolitiskt beslut
i skuggan av det spända världsläget och det svenska försvarets
beställningar ökade dramatiskt. Många lokala företag engagerades för
krigsindustriell produktion, trots tidigare civil inriktning, vilket ledde till
en kraftig efterfrågan på arbetskraft i orten och tillväxten visade inga
tecken på avmattning. Den ekonomiska basen för kommunen att satsa
stort i planerings- och bebyggelsefrågor var därmed god. Ytterst skulle
detta manifesteras i den nya cityanläggningen där stadens torg skulle
flankeras av modernistiska byggnader med stadshuset som markering av
den kommunens nya stadsstatus och demokratiska ambitioner.

Nyårsnatten 19391940 firades Karlskogas nya ställning som stad.
Landshövdingen och stadsfullmäktiges ordförande höll tal från det
samtidigt invigda Stadshusets balkong inför ca 8 000 invånare. Bofors
musikkår och Karlskoga allmänna musikförening medverkade.
Festligheterna avslutades med 21 salutskott och nationalsången. Men
invigningshögtidligheterna i den kalla nyårsnatten präglades också av
tidens allvar andra världskriget hade brutit ut bara ett par månader
tidigare.

Den fortsatta bebyggelseutvecklingen i Karlskoga präglades av den
starka ekonomiska utvecklingen. I Karlskoga blev den ekonomiska
medvinden särskilt påtaglig genom ortens industriella struktur, där den
ekonomiska basen var försvarsindustrin. Både Bofors och Karlskoga
kommun knöt ledande arkitekter till byggnadsprojekt. Såväl
bostadsbebyggelse och offentligt byggande präglades av hög kvalitet
och kombinerades med medvetet gestaltade parkanläggningar. Det gör
att Karlskoga idag har en mycket intressant modernistisk prägel som
särskilt tydligt ger en fysisk illustration av efterkrigstidens strävan efter
ett samhällsbygge i samklang med folkhemsidealen